Så arbetar vi för att nollvisionen ska förverkligas!

/i , ,

Varje mandatperiod fattar Jönköpings kommun beslut om hur vi kan förebygga och förhindra olyckor på vägar som kommunen ansvarar för. Detta program kallas trafiksäkerhetsprogrammet. Enligt officiell statistik (Strada) skadas det cirka 230 personer inom det kommunala ansvarsområdet varje år. Det är inte acceptabelt.

 I det nya trafiksäkerhetsprogrammet för perioden 2021-2025 ska vi se till att få ner antalet skadade till högst 160 personer senast 2030. Det är en reell utmaning i en växande kommun som under samma tidsperiod förväntas öka befolkningen med drygt 15000 invånare. Men den är inte omöjlig att klara om alla inblandade parter bidrar.

Det är endast tillsammans som vi kan förverkliga nollvisionens slutgiltiga mål om att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken.

Det gör att vi inom Koalition för Jönköpings kommun prioriterar fyra områden som särskilt viktiga för att vi ska nå detta mål:

1. Vi ska göra det säkrare för gångtrafik.
2. Vi ska göra det säkrare för cykling.
3. Vi ska minska antalet upphinnandeolyckor.
4. Vi ska skapa säkrare skol- och fritidsvägar.

För att kunna nå dessa mål kommer det vara viktigt att vi under kommande åren arbetar fram en kultur inom Jönköpings kommun om vikten av trafiksäkerhet. För det är endast tillsammans som vi kan förverkliga nollvisionens slutgiltiga mål om att inga ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Men det kräver att alla inom trafikmiljön tar sitt ansvar där individens beteende är A och Ö.

För oss inom Koalition för Jönköpings kommun är det exempelvis en självklarhet att barn och unga ska kunna cykla eller gå till och från skolan själva.  Kan vi få fler att gå eller cykla till skolan leder detta till både positiva fysiska- och inlärningseffekter. Huvuddelen av barn och ungas fritidsaktiviteter ska också kunna nås på ett naturligt sätt hemifrån med gång och cykel vilket ökar vardagsmotionen och förbättrar hälsan. Men för att det ska vara möjligt behöver vi prioritera framkomlighet och möjlighet att ta sig dit på ett tryggt sätt för barnens bästa.

Det kan också handla om att äldre på ett tryggt sätt ska kunna ta sig till fots inom Jönköpings kommun. Vi ser att de allvarligaste olyckorna för gående drabbar äldre. Därför behöver vi se över hur vi kan separera trafikslag och hur vi kan skapa säkra passager för att fler äldre ska kunna känna sig säkra i trafiken.

Den gemensamma nämnaren i alla dessa prioriteringar är att vi måste lyckas i vårt arbete med att få fler att hålla lägre hastigheter vid riskpunkter för allvarliga trafikolyckor. Men de mest avgörande faktorerna för att vi ska minska olyckor är att fler håller högst den skyltade hastigheten samt att oskyddade trafikanter kan färdas på trygga vägar mellan sina olika målpunkter. Jönköpings kommun ska göra sin del för att ta steg mot att uppfylla nollvisionen, men det är endast tillsammans som vi kan nå den visionen till slut.

Anders Samuelsson (C)

ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Niklas Sigvardsson (S)

1:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Jan Sidenvall (L)

ledamot, stadsbyggnadsnämnden

Christopher Stock (MP)

ledamot, stadsbyggnadsnämnden 

Koalition för Jönköping

Förändringar måste ske på Västerhäll

/i , ,

Under senare tid har Jönköpingsposten publicerat artiklar och insändare om det särskilda äldreboendet (säbo) Västerhäll i Tenhult. Det har handlat om oro, synpunkter och frågor gällande en evakuering av Västerhäll.

Det är kommunens äldrenämnd som har ansvar för de boende och arbetsmiljöansvaret för personalen. Det är viktigt för oss som ordförande och vice ordförande i nämnden att bemöta den oro vi nu upplever med att svara på några frågor.

Ska Västerhälls äldreboende läggas ner?
Nej, Västerhälls äldreboende ska inte läggas ned. Däremot kommer vissa av de boende behöva evakueras. 2013 stod det i utredningar klart att byggnaden från 1955 var i för dåligt skick för att totalrenoveras. Det var lämpligare att bygga nytt för att nå upp till den standard som dagens särskilda äldreboenden ska hålla.

Varför är det viktigt att boendet har fullgod arbetsmiljöstandard?
Av 37 lägenheter har i dag endast åtta fullgod arbetsmiljöstandard.  Därför kommer boende behövas evakueras medan kommunen reparerar för att tillfälligt skapa fler fullgoda lägenheter. Som ansvariga har äldrenämnden stora krav från andra myndigheter gällande boendestandard och arbetsmiljö. Vårt viktigaste uppdrag är att skapa en trygg miljö för boende och personal. De berörda facken som organiserar personalen har uttalat att de ser en evakuering som bästa lösningen.

Varför sker evakueringen så sent?
Beslut fattades 2014 om att riva den gamla byggnaden och bygga nytt på samma tomt. Boendet skulle varit klart nu i december 2020 och hade inneburit en tidigare och smidigare evakuering av boende. Beslutet revs upp och det bestämdes istället att bygga på Herrgårdsgärdet i Tenhult och att Västerhäll skulle avvecklas. Detaljplanen över Herrgårdsgärdet har funnits sedan 2008 men har överklagats av kringboende vilket inneburit förseningar.  Nu finns en ny detaljplan att godkänna. Om det görs kan ett nytt boende stå klart 2024. Boendet på Herrgårdsgärdet planeras innehålla 60 lägenheter.

Vart ska de boende flytta?
Evakueringar sker i kommunen med jämna mellanrum och planeras i samråd med den äldre för att fungera på ett bra sätt. I dagsläget finns 71 lediga lägenheter på säbo i kommunen att välja mellan. De boende får stöd och information i valet av nytt boende. De boende som önskar att följas åt kommer få hjälp till att kunna bo på samma enhet även i fortsättningen. Personalen kan följa med så långt som det är praktiskt möjligt.

Det ärende som kommer till äldrenämnden i december har förberetts under lång tid. Det finns med en omfattande utredning från tekniska kontoret, som beskriver flera stora brister på byggnaden. Eftersom vi har boendeansvar och arbetsgivaransvar kan vi inte låta verksamheten fortgå i de delar som har störst brister.

Ann-Marie Hedlund (L) ordförande Äldrenämnden

Karin Widerberg (S) 1:e vice ordförande Äldrenämnden

Så kan äldreomsorgen utvecklas på Visingsö

/i , ,

Förslaget innebär att äldreboendet Annero fortsatt kommer finnas kvar, men också att det ges möjlighet till trygghetsboende och korttidsboende.

En arbetsgrupp med representanter från såväl socialförvaltningen, äldrenämnden, personalgruppen på Annero, fastighetsbolaget Junehem, SPF Seniorerna och Visingsörådet har i dialog arbetat fram ett förslag på hur äldreomsorgen på Visingsö kan utvecklas, för att vi ska kunna upprätthålla den kommunala servicen på ön. Förslaget följer de politiska ambitionerna i Program för Jönköpings kommuns landsbygder, som Kommunfullmäktige beslutat i syfte att Jönköpings kommun fortsatt ska ha en levande landsbygd.

Förslaget innebär att socialförvaltningens avtal med fastighetsbolaget Junehem förlängs, till att börja med i tre år, och att Annero äldreboende ska utvecklas så att det fortsatt kommer att finnas särskilt boende för äldre på Visingsö, men också ges möjlighet till korttidsboende och trygghetsboende i kommunens regi.  

– Vi är nöjda med det förslag vi arbetat fram tillsammans med intressenter på Visingsö och nu kommer att presentera för äldrenämnden. Förslaget säkerställer att det finns lägenheter på äldreboende för dem som har behov av det, men också lägenheter i trygghetsboende för dem som har behov av det, säger Ann-Marie Hedlund, ordförande i äldrenämnden i Jönköpings kommun.

Fortsatt finns utmaningar kvar när det gäller personal- och kompetensförsörjningen på Visingsö, särskilt sommartid. Socialförvaltningen arbetar vidare på flera olika sätt för att lösa detta.

– Just för tillfället har vi den personal vi behöver på Visingsö, men vi arbetar på många olika sätt för att säkerställa att vi inte hamnar i det läget vi hamnat i flera gånger tidigare, framförallt inför semestrarna, säger Camilla Johansson, äldreomsorgschef i Jönköpings kommun.

Förslaget som presenteras i verksamhetsplanen för 2021 kommer att beslutas i äldrenämnden den 16 december 2020.

Pressmeddelande genom Ann- Marie Hedlund (L) ordförande i Äldrenämnden, Jönköping

Modersmålsundervisningen behöver utvecklas, inte avvecklas

/i ,

Kristdemokraterna föreslår nu att modersmålsundervisningen ska avvecklas i skolan. Som politiskt parti har man full frihet att föreslå förändringar men argumentationen haltar rejält när partier påstår att det inte finns studier eller forskning som säger att modersmål har positiva effekter på elevernas inlärning och skolgång i allmänhet.

Tvärtom så finns forskning som påvisar flera positiva effekter exempelvis förbättras ordförrådet, att om man behärskar sitt eget modersmål så har man enklare att lära sig ett annat språk men även lära sig grammatik. Det har även positiva effekter på matematik. Detta visar till skillnad från Kristdemokraternas felaktigt underbyggda förslag att elever som läser modersmål faktiskt gynnas av det i sin skolgång.

Kristdemokraterna får gärna ansluta sig till Liberalernas politik där vi vill förstärka det svenska språket i förskolan som i skolan.

Generellt måste vi höja kvaliteten och andelen behöriga i skolan, men det är inget specifikt problem som endast finns inom modersmålsundervisningen. Dessutom är det anmärkningsvärt att Kristdemokraterna använder modersmålsfrågan för att motivera satsningar på SFI-undervisningen. Vi behöver utveckla båda delarna. Vi har under många år drivit frågan om SFI, hur vi kan individanpassa undervisningen, öka andelen behöriga samt bättre anpassa i inriktningarna dels till den utbildningsnivå de nyanlända har med sig dels hur utbildningarna kan knytas närmare arbetslivet. Stora satsningar görs nu också nationellt på yrkesinriktad vuxenutbildning som är en av de mest effektiva vägarna in på arbetsmarknaden. Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att modersmålsundervisningen är central för elevernas utveckling och skolgång och att det finns stöd för detta i forskningen. Vi hoppas därför att detta kommer gälla även i kommande skolpolitiska dokument som partiet arbetar fram- men just nu verkar partiet trampat helt snett.   

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande, barn-och utbildningsnämnden, Jönköping 

Debatt: Bristande läskunnighet bäddar för kriminalitet

/i , ,

Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet. Att unga i Sverige läser och förstår mindre får enorma konsekvenser, skriver företrädare för Liberalerna.

Efter den senaste tidens avskyvärda våldsdåd fokuserar samhällsdebatten med rätta på hur vi ökar tryggheten. Utvecklingen kräver fokus på brottsoffer och handlingskraft här och nu mot förövarna. De politiker som på allvar vill göra Sverige till ett tryggare land bör också intressera sig för pojkars läskunnighet och skolresultat. 

Den 8 september firas den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse. Detta gäller främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet. Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort.

De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet. Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle. 

Vi ser en helt oacceptabel utveckling i Sverige där kriminella gäng hotar och begränsar alldeles för många människors liv. Liberalerna har presenterat ett antal viktiga förslag för att komma till rätta med utvecklingen, såsom skärpta straff för gängbrottslingar, fler poliser och bättre verktyg till rättsväsendet, att göra det kriminellt för dömda brottslingar att rymma och skärpt säkerhet på SIS (Statens institutionsstyrelse) som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Liberalerna vill också se tidigare, tydligare och tuffare insatser när unga begår brott.

Viktigast av allt är att fånga upp de pojkar som riskerar att hamna i utanförskap tidigt, redan i förskolan. Det gör vi genom att genomföra Liberalernas förslag om att göra förskolan obligatorisk från fem års ålder, genom att prioritera svenska språket i förskolans läroplan och säkerställa att all pedagogisk personal i förskolan måste kunna prata svenska. Det gör vi också genom att fler skoltimmar med fokus på svenska och läsning och genom att bryta den pedagogiska segregationen och se till så att skickliga lärare lockas till tuffa skolor.

Att stärka pojkars skolresultat och inte minst öka deras läskunnighet är en central jämställdhetsfråga. Det handlar om att öka pojkars livschanser men också om att göra Sverige tryggare och till ett möjligheternas land för fler. 

Låt det här årets internationella läskunnighetsdag bli den allra sista där vi bäddar för kriminalitet genom att var fjärde pojke läser för dåligt.  

Cecilia Elving

ordförande, Liberala Kvinnor

Angela Hafström

ordförande, Liberala Kvinnor Jönköpings län

David Gerson

talesperson, Liberalerna Jönköping 

Stig-Arne Tengmer (L)

vice ordförande, barn- och utbildningsnämnden Jönköping 

Bertil Rylner (L)

ledamot, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Jönköping

Dags att skärpa straffet för våld och hot med kniv!

/i ,

Det utbredda våldet med kniv inger ökad oro – inte minst tonårsföräldrar. BRÅ:s rapport om 2019 års statistik visar att brott med knivar har ökat med 20 procent sedan 2015.

För att vårt samhälle ska upplevas och kunna bli tryggare i praktiken behöver knivlagen skärpas.
Varje vecka kan vi läsa om nya fall från olika delat av landet där folk blir svårt skadade – eller mördade – med kniv.

Med stor sorg har vi nu fått uppleva ännu ett. För varje sådant fall är det en person med egna drömmar och mål vars liv förändras för alltid eller brutalt avslutas. Där finns också familj och vänner som indirekta brottsoffer.

Personer som springer runt med kniv utan skäl måste skapa sig en annan fritid än att hota eller använda kniv på andra människor.
De åtgärder som gjorts hittills har inte visat sig vara tillräckliga. Morgan Johansson, justitieminister, har varit tydlig med att skärpa straffvärdet för brott mot knivlagen, men desto otydligare med att omsätta ord i handling. Tar vi inte itu med detta snarast kan vapnen bli fler och våldet eskalera ytterligare. Då kan vi få en situation som ser ut som den i Storbritannien i dag, där unga män, inte sällan barn, dör i hundratal varje år på grund av misshandel, rån eller uppsåtligt dödande med kniv.
Självfallet ska inte en straffskärpning påverka de hantverkare, byggare, och jägare (bland andra) som använder knivar i sitt arbete. Eller för den delen scouter. Utan endast de med kriminellt uppsåt.
Minimistraffet behöver höjas som en signal samt för att generera ett annat konsekvenstänkande hos kriminella. Böter bör inte vara aktuellt i situationer där personer påträffas med kniv på offentlig plats och där det finns skäl att tro att kniven ska användas till en brottslig handling.
Inte minst måste upprepade fall av brott mot knivlagen rendera ett fängelsestraff. Som det ser ut i dag kan de som lever på kriminell verksamhet sätta bärandet av kniv i system, där böterna blir en form av användaravgift för att befästa sitt våldskapital. Därför måste fängelsestraff komma in tidigare i straffekvationen. Skärpta straff för vapen i alla slag löser inte ensamt våldet. Inte heller att slopa eller kraftigt minska ”straffrabatter” för unga, många brott eller upprepad brottslighet. Detta måste göras samtidigt som vi massivt satsar på tidigare och tydligare insatser för unga personer på väg in i kriminalitet. Unga personer måste tidigt möta en reaktion och få en konsekvens av sitt kriminella handlande. Samtidigt måste vi investera mer i vettiga alternativa fritidsverksamheter som skapar framtid för unga i riskzonen för gängen.
Liberalerna menar att vi behöver ett förortslyft för unga. Det handlar om allt från yttre miljöer till inre miljöer i det lilla. Det gäller från förskolan till första jobbet. Den resan måste för fler än i dag gå via en genomförd skolgång och idrott, kultur eller andra skapande gemenskaper. Det måste vara övertydligt jobbigt att vara kriminell, gå runt med kniv eller andra vapen, så att alternativet blir mer positiva livschanser.

Det finns inga givna rätt för hur människor ska leva sina liv, men det finns några tydliga fel. Ett sådant totalfel är att utan skäl gå runt med kniv i det offentliga rummet.

Johan Pehrson (L) Riksdagsledamot
Jakob Olofsgård (L) Riksdagsersättare

SKOLAN. Det går inte att bortse från Europakonventionen

/i

Replik på ett debattinlägg (12/8 2020) då kristdemokraterna Carl Cunningham och Kevin Nilsson anklagar den styrande Koalitionen i Jönköpings kommun för att bortse från Europakonventionen i fråga om konfessionella/religiösa friskolor.

VÅRTSTÄLLNINGSTAGANDE är tvärtom, ett försvar av konventionen och samtidigt välkomnar vi endiskussion kring religiösa friskolor. Inte minst med tanke på frågans aktualitet. I olika delar av landet har nämligen flera fall väckt uppmärksamhet mot bakgrund av att huvudmännen lämplighet som skolaktörer ifrågasatts. Med all rätta menar vi, eftersom regelverket kring vem och vilka som idag tillåts bedriva skattefinansierad skolverksamhet är av betydelse.

DET ÄRENDE som KD-företrädarna refererar till handlar om kommunens yttrande kring betänkandet ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning”. Den statliga utredningen rör hela landet och handlar således inte om en enskild skola i Jönköping. Vi anser att det slapphänta regelverk som hittills funnits öppnat upp för en rad aktörer inom friskolemarknaden som varit direkt olämpliga. Det befintliga regelelverket har varit högst otillräckligt varför regeringen tillsammans med C och L tillsatt den aktuella utredningen. Lämpligheten i vem som i framtiden tillåts bedriva en religiös friskola samt i vilken utsträckning det konfessionella inslaget ska tillåtas vara en del av undervisningen är en samhällelig fråga. Det är rentav anmärkningsvärt att aktörer som visat sig direkt olämpliga som huvudmän tillåtits bedriva religiösa friskolor. Det är ytterst barnets bästa och barnkonventionen som är grunden för de överväganden vi har att göra. Den skattefinansierade skolan ska vara en mötesplats för alla barn, inte en institution som delar upp barn utifrån föräldrarnas religiösa övertygelser. Det är vår grundhållning i den aktuella frågan. Vår ståndpunkt är därför kristallklar. Både lämplighetskrav samt regleringen av förekomst av religiösa inslag i undervisningen måste skärpas betydligt. Inte minst innebär det att huvudmannen, dvs. den som har tillståndet att bedriva skolverksamhet, säkerställer att de konfessionella inslagen i undervisningen hålls borta samt att eleverna och föräldrarna är informerade om förekomst om desamma.

I DENNA FRÅGA har hittills KD suttit med armarna i kors och tittat på. De har bevisligen inte velat se de problem som finns med nuvarande system och som inneburit att olämpliga aktörer letat sig in i svensk skola. Det är naturligtvis så att förslagen i betänkandet kommer att få konsekvenser för de konfessionella friskolorna. Det är syftet. Det gäller alla aktörer. Vår förhoppning är att ett nytt regelverk, med skarpare krav på huvudmännen krav och berörda tillsynsmyndigheter, gör systemet mer strikt. Utöver ett nytt regelverk ska kommunen även svara på frågan om ett etableringsstopp ska/kan införas avseende konfessionella friskolor. Vårt svar problematiserar en sådan princip i förhållande till innehållet i Europakonventionen. Vi menar att ett etableringsstopp i sådana fall får prövas. Kring detta är vi mycket noggranna att påtala i vårt yttrande.

I SAMTLIGA fall vid yttranden kring statliga utredningar görs en konsekvensanalys av de olika förslagen. Den formulering som KD-företrädarna hänvisar till om påverkan för Jönköpings kommun är en del av den konsekvensanalys som Utbildningsförvaltningen författat. Den ”marginella påverkan” som nämns handlar således inte om att vi gör en värdering av en befintlig lokal konfessionell friskola. Det tar snarare sikte på antal elever etc samt förekomsten av konfessionella friskolor i Jönköpings kommun. Kring detta är säkerligen artikelförfattarna väl medvetna om. Men i ivern att hitta enkla poäng är det bekvämt att göra en egen tolkning. Därför är det djupt ohederligt att framställa det som att kommunens yttrande har som utgångspunkt att ”marginalisera” berörd skola. Vi tvivlar inte på att det finns konfessionella friskolor som lever upp till kraven och som trots ett eventuellt etableringsstopp kommer att kunna bedriva verksamhet i framtiden. I detta fall handlar det emellertid om regelverk som är av principiell karaktär, på systemnivå.

ETT EVENTUELLT etableringsstopp ska enligt vår uppfattning prövas mot Europakonventionen. Vad en sådan prövning visar återstår att se. Det visar, tvärtemot, vad KD-företrädarna försöker påskina, att vi faktiskt värnar Europakonventionen. Att låtsas som något annat är att fara med osanning.

Ilan De Basso, kommunalråd (S)

David Gerson, talesperson (L)

Högskoleprovet ska och kan genomföras!

/i , ,

Universitets- och högskolerådet (UHR) har beslutat att högskoleprovet den 18 oktober ska ställas in. Skälet för detta är en ökad risk för smittspridning av coronaviruset eftersom inte lämpliga lokaler finns att tillgå. Detta är andra gången under 2020 som högskoleprovet ställs in.

Högskoleprovet ger som bekant en andra chans att bli antagen till en högre utbildning. Man konkurrerar både med sitt meritvärde på betyget och resultatet på högskoleprovet för att bli behörig. I det läge som vi befinner oss i med en ökad arbetslöshet är våra ungdomar som precis tagit studenten från gymnasiet extra utsatta. Det är svårt att konkurrera på en krympande arbetsmarknad. I det läget är det djupt olyckligt och till och med oansvarigt att dessa ungdomar inte får möjlighet att genomföra högskoleprovet och därmed kunna bli antagen till den utbildning som man önskar.

Jönköping kommun har för närvarande flera stora och helt tomma lokaler på Elmia. Mässbranschen står på paus och lokalerna står bara och väntar på lämpliga aktiviteter. Vi liberaler är helt övertygade om att man här kan genomföra coronasäkrade evenemang om man bara får möjlighet. Högskoleprovet skulle kunna genomföras utan att risken för att drabbas av coronaviruset ökar.

Naturligtvis måste samtliga landets aspirerande studenter få möjlighet. UHR:s prognos är att närmare 100 000 personer skulle anmält sig till hösten högskoleprov och alla kan naturligtvis inte genomföra det i Jönköping. Men runt om i vårt land står mängder av tomma konferenslokaler tomma i väntan på en nystart. Våra myndigheter skulle med ansvarsfulla kommunala bolag och privata entreprenörer kunna gå i bräschen och visa att det går att hantera högskoleprovet på ett smittsäkert sätt.

Vår uppfattning är att det just nu är läge att satsa på en utbildning istället för att gå ut i öppen arbetslöshet. Då kan vi naturligtvis inte ställa in högskoleprovet. Och som sagt tomma och mycket lämpliga lokaler finns för ändamålet i Jönköping– på Elmia!

Annica Lind Nordberg

David Gerson

Bertil Rylner

Liberalerna i Jönköping

Utan förskolan skulle Sverige stanna

/i , ,

Jönköpingspostens ledarredaktion diskuterar i en artikel på ledarsidan (den 17/8) om förskolan från 3 eller 4 års ålder ska göras obligatorisk eller inte. Det är ett av förslagen i Jämlikhetsutredningen.

Vi uppfattar att artikeln ifrågasätter betydelsen av förskolan. Ledarredaktionen tycker att läroplanen är ”full av fina ord” och man ”har svårt att se hur de yngsta gynnas av att lämnas bort”. Artikeln andas en negativ syn på förskolan. Den betecknar barnens vistelse där som en ”kollektiv straffkommendering till överfyllda förskolor”. Barnen kan också anses vara offer av att daghemmen blev förskolor 1998 då utbildningsdepartementet övertog ansvaret. ”Kombinerat med maxtaxa har detta ofta lett till betydligt sämre kvalitet. De egentliga vinnarna är inte barnen, utan Lärarförbundet som kunnat höja en av medlemsgruppernas yrkesstatus. Barnen är snarast offer.”

Vi förvånas över att se den här typen av inställning till den moderna förskolan och till förskollärare och annan personal. Förskolan är en av hörnstenarna i vårt svenska välfärdssamhälle. Den är mer än barnpassning när föräldrarna arbetar. Förskolan kompletterar föräldrarnas ansvar för barnen med en verksamhet som ”utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen).

Man kan med fog påstå att utan förskolan skulle Sverige stanna. Något väsentligt och betydelsefullt skulle fattas om förskolan inte fanns. Förskolan fyller idag en omistlig funktion i våra gemensamma ansträngningar för att barn ska växa upp under så gynnsamma förhållanden som möjligt och med en så jämlik start i livet som möjligt.

Den svenska förskolan måste fortsätta utvecklas, och inte ta flera steg bakåt, som vi tolkar är önskemålet i den här ledarartikeln.

Kommunens ansvar för förskolan förpliktigar. Personalens kompetens, barngruppernas storlek, hur verksamheten är organiserad och lämpliga lokaler är ständigt pågående frågor. Vi känner inte igen oss i att politiker skulle gömma sig ”bakom floskler” i dessa frågor. Vi är allvarligt bekymrad över när förskolor måste skriva in allt för många barn i grupperna, exempelvis av skälet att barnen ska kunna gå i en förskola så nära hemmet som möjligt.

Satsa på barnen i tid, brukar vi säga. Och det gör vi genom en förskola med en förhållandevis hög andel behörig personal (förskollärare och barnskötare). Jönköpings skolelever går ut grundskolan med bättre förutsättningar än elever från många andra kommuner. Man kan hävda att en av orsakerna till det är den mångåriga satsningen på förskolan. Tidig språkinlärning ger resultat.

Barngruppernas storlek är en central fråga. Vi värnar de små grupperna. Det är därför vi genomför åtgärder som att nu i sommar enbart ha ett minimalt antal förskolor öppna. För att spara på resurserna till det de behövs som mest. Vi värnar förskolans små grupper och hög personalkompetens före den servicenivå där vi tidigare stod med sommaröppna verksamheter med få barn och full bemanning.

Frågan om obligatorisk förskola från en viss ålder har inte bara väckts av Jämlikhetskommitten. Även vi Liberaler förslår en obligatorisk förskola, från 5 års ålder. Alla barn i Sverige ska ha samma möjlighet, oavsett var man kommer ifrån och vilken tradition familjen har av förskola. Vi är mycket medvetna om att frågan är villkorad med ekonomiska resurser. Resurser som vi anser kan betala sig på sikt i att fler får en trygg obligatorisk start i förskolan.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden

Angela Hafström (L)

Ersättare i Barn och utbildningsnämnden

Stärk förskolans uppdrag för nyanlända barn

/i ,

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultaten mellan de barn som har gått i förskola och de barn som inte har gjort det. Förskolan är bra för alla barn, men fyller en särskild roll för de barn som t ex inte talar svenska i hemmet.

En kartläggning i en av stadsdelarna i Göteborg visade att 75 procent av barnen inte hade den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.  Detta är barn som vi behöver uppmärksamma och ge bättre förutsättningar till en bra start i livet och ett bra liv i vårt land.

I beslutsmotiveringen till Barn och utbildningsnämndens beslut inför framtagandet av budget för 2021-2023 uppmärksammar den styrande Koalitionen i Jönköping, där Liberalerna ingår, denna brist. ”Förmågan att tala och skriva på svenska är den viktigaste integrationsinsatsen som skolan kan ge nyanlända barn och unga. Såväl förskolan som grundskolan måste ha ett starkt fokus på denna utmaning.”

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Vi Liberaler vill därför uppvärdera betydelsen av att nyanlända barn lär sig det svenska språket redan i förskolan.

Idag är det alldeles för många barn som redan från början halkar efter, bland annat därför att man inte kan det svenska språket tillräckligt bra. Därför föreslår vi en satsning och ett fokus på betydelsen av att nyanlända barn får möjlighet att utveckla det svenska språket så tidigt som möjligt.

1. Tidiga läsfrämjande insatser.

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovården, öppna förskolan och bibliotek får ett uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. 

2. Prioritera svenska språket.

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras. I dag har förskolan i uppdrag, enligt läroplanen, att barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras. 

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda.

3. Kartlägg ordförråd. 

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund. 

En sådan systematisk kartläggning genomförs i Jönköping i förskoleklass och i grundskolans första årsklasser. Denna kartläggning kangenomföras redan i förskolan så att rätt insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

4. Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa en obligatorisk språkförskola. Det innebär att barn till nyanlända från tre års ålder ska vara i förskolan minst 15 timmar i veckan.

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot

Förste vice ordförande i Utbildningsutskottet

Stig-Arne Tengmer (L)

Förste vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden i Jönköping