Skolans avgörande betydelse

Dilba Zandi skriver förtjänstfullt om skolans betydelse, i avseende hur vi ska få stopp på våldet bland unga (JP 20211229). Hon avslutar sin debattartikel med att ”utmana politikerna i Jönköpings kommun att göra vad som krävs …”

Jag antar gärna den utmaningen och för gärna en diskussion om skolans avgörande betydelse för hur vi förhindrar att unga människor hamnar fel. Skolans betydelse kan inte nog värderas.

Först vill jag konstatera att det generellt sett inte är ungdomar som gått ut grundskolan med behörighet att studera på gymnasiet, som väljer en kriminell bana. Det är inte heller unga som studerar på gymnasiet och som tar sin studentexamen som ansluter sig till kriminella grupper. Därför är en bra skola där elever blir behöriga till gymnasiestudier och där elever tar sin studentexamen, den viktigaste förebyggande insatsen mot det våld som vi sett eskalera på vissa orter.

Den politiska debatten om unga och kriminalitet borde i större utsträckning än vad som sker handla om skolans centrala roll för såväl enskilda individer, som för samhällsutvecklingen. Därom är vi ense.

De resurser man nu satsar på repressiva åtgärder borde balanseras med resurser till skolan.

Att Jönköping inte finns med på listan över kommuner med särskilt utsatta områden kanske i detta sammanhang ska ses som ett tecken på att vår kommun, trots allt, har en bra skola. Och jag skriver trots allt, därför att vi har stora utmaningar även i våra skolor.

Vad gör vi då från politiskt håll i Jönköpings kommun för att skolan ska vara en plats där ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas positivt? Nämner här några av de särskilda insatser som just nu aktualiseras.

  • Ett aktivt rekryteringsarbete för att anställa fler behöriga lärare och att ge vidareutbildning och fortbildning till befintliga lärare. Målet är att vi inte ska ha obehöriga lärare.
  • Ett fokus på barns och elevers språkutveckling. Just nu anställer vi särskilda språkpedagoer som ska arbeta i både förskola och grundskolans tidiga åldrar. Klarar eleverna språket klarar de också att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.
  • Under 2022 återstartar vi den resursskola som lades ner för ett antal år sedan. Där ska elever med stora stödbehov få sin undervisning.
  • För att minska frånvaron i skolan och för att minska lärarnas arbete med frånvarande elever anställer vi särskilda skolsocionomer. Dessa ska bland annat avlasta lärarna med föräldrakontakter.
  • Skolans fysiska lärmiljö ska inte underskattas. Vår kommun har skollokaler med stora brister, som försvårar den pedagogiska verksamheten. Under de kommande åren investerar vår kommun på rekordnivåer för att bygga oss ur dessa brister.
  • Vi avsätter resurser för fortbildning av lärare i ett särskilt professionsprogram. Satsningen har bland annat lett till ett ökat antal behöriga speciallärare och specialpedagoger.

Skolan och dess lärare är navet i samhällsutvecklingen. Om skolan klarar att ge fler unga möjligheter att fullfölja sin utbildning, minskar också risken att fler unga hamnar i den ”kriminella fällan”.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och Utbildningsnämnden

Alla ska ha rätt till bra omsorg

ÄLDREOMSORG

Jönköpings kommun kommer att bygga ett demenscentrum och utbildning pågår på flera områden för att förbättra och skapa en bra miljö inom omsorgen, skriver äldrenämndens ordförande.

SVAR… till Alla ska ha rätt till bra omsorg (JP 2/10).Jag instämmer i att alla ska ha rätt till en bra omsorg. Under nuvarande mandatperiod har vi fått mark, pengar och löfte om att bygga ett demenscentrum i Jönköping. Enligt planerna kommer det bli klart under 2026.

Den politiska viljan inom Koalitionen, som styr Jönköpings kommun, är enig om att utveckla och förbättra demensvården. Samtliga äldreboenden som byggs framöver blir inredda och anpassade för dementa. Samma inredning kommer att finnas på de platser där somatiskt sjuka äldre bor. Tidigare har politiker inom äldrenämnden tillsammans med personal ansvarig för den demenssjuka gruppen kunnat besöka demensbyn i Danmark. För oss var det en upplevelse som påverkade planerna på att bygga på det här sättet även i vår kommun. Vi vill åstadkomma ett boende med tilltalande miljö för de boende, anhöriga och personalen. Förutom byggnaden kommer det att bli en utemiljö planerad för den demenssjuke, så man exempelvis inte går vilse. Stigarna startar och slutar vid samma punkt.

Här kommer att finnas dagverksamhet och dagvård för de i behov av det. Det ska bli utbildning för personal inom hela äldrenämndens verksamhet. Personal, som vill utvecklas i sin kompetens om kunskap och omvårdnad av dementa personer, kan få handledd undervisning av vår specialistutbildade personal som arbetar här. Detsamma gäller även de som arbetar på andra boenden. Här får inte glömmas anhörigstödet som ges till anhöriga till demenssjuka.

För tillfället pågår utbildning av 110 nya undersköterskor (usk) inom Äldreomsorgslyftet. Den pågår i år och några år framåt och vi hoppas få utbilda ännu fler till usk. En legitimering av yrkesgruppen tror vi vore värdefullt. Förutom denna grundutbildning finns specialistutbildning för usk inom palliativ, geriatrisk och psykiatrisk vård. Det är i dagsläget några som går den och vi önskar att fler tar chansen framöver. Detta för att ge en ännu bättre vård- och omsorg till våra äldre.

Under året satsar vi även på chefsutbildning och får ett tillskott på 20 nya enhetschefer i äldrenämndens verksamheter, vilka omfattar äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. I denna omfattande verksamhet som berör många i kommunen vill vi ge en bra vård och omsorg.

Vi arbetar ständigt, med att förbättra och utveckla, med utbildning till medarbetare och stöd på olika sätt för att skapa en bra miljö för alla.

Ann-Marie Hedlund (L) Ordförande i äldrenämnden, Jönköpings kommun

21 miljoner satsas på språkutveckling

Nu satsar Jönköping 21 miljoner kronor på barns språkutveckling!

Liberalerna med David Gerson, talesperson för L Jönköping, i spetsen har drivit frågor om språkutveckling under hela mandatperioden. Glädjande nog har man tillsammans med övriga Koalitionen i Jönköping kommit överens om en stor satsning på skolan för kommande år!

– Barn kommer till skolstarten med olika förutsättningar och det är vårt uppdrag som politiker att se till att alla barn får med sig språket från början säger David Gerson om satsningen.

Barn som halkat efter under förskoleåren har ofta svårt att hämta hem avståndet till sina klasskamrater under grundskolan.

– Alla hem har olika förutsättningar och inte alla barn växer upp i hem där läslusten lever. De 21 miljonerna är en mycket viktig satsning som gynnar kommunens barn och unga och deras möjligheter att lyckas både nu och i framtiden fortsätter David. Med den här satsningen är ambitionen att förskolan och skolan ska kunna anställa 23 språkpedagoger, som kommer arbeta i förskolor och skolor över hela kommunen.

Med satsningen är tanken att pedagogiken ska kunna utvecklas och fånga upp barn som halkat efter snabbt, för att kunna ge rätt stöd. Satsningen innebär även att klassrum inreds och utrustas för bättre lärande, och detsamma gäller för skolbiblioteken. Utöver det här satsar L, S, C och Mp i höstens budget även 13 miljoner på en resursskola, för att ge de barn som behöver det extra stödet som kan behövas i vissa fall.

– Det kan handla om exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionshinder, sociala bekymmer så som hemmasittande. Här får man komma till en avsevärt mindre grupp med hög lärartäthet och elevhälsoteam säger David Gerson.

Liberalerna i Jönköping: Sverige behöver socialliberala svar

Skribenter från vänster, Jakob Olofsgård, Jimmy Ekström och Annica Nordberg Bild: Bodil Molin

DEBATT. Som liberaler har vi ett ansvar att riva ner utanförskap som hindrar var människa att göra sin bästa livsresa. Vi vill se och riva hinder som ligger i vägen för Sverige som Möjligheternas land. Utanförskapet och hindren har många ansikten som vi måste lära oss känna igen och ta upp kampen mot. Vi som liberaler ser de socialliberala värderingarna och det Liberala partiet som bästa verktyg i den kampen. Socialliberaler har en lång historia i Jönköpings län, där partiledaren Felix Hamrin var med och lade grunden för över 100 år sedan, så har vi känts igen för att lyfta fram situationen för de mest utsatta i samhället, de med sämst förutsättningar att göra sig hörda oavsett var i samhället individens frihet är hotad. De socialliberala svaren på samhällsproblemen behövs idag mer än någonsin.

Vårt politiska ansvar handlar om att se alla de elever som inte fullt ut får nödvändiga kunskaper i skolan, att orka ta itu med kriminalitet som flyttar in i människors trappuppgångar eller gå till försvar för grundläggande rättigheter som är under attack exempelvis för personer med funktionsnedsättningar. Så länge det egna hemmet är en av de farligaste platser kvinnor vistas på, så länge livslängd och ohälsa starkt förknippas med var du fötts eller var du bor, så länge det finns personer som vill arbeta och ta ansvar men stängs ute från arbetsmarknaden så kommer Liberalernas röst inte tystna.

Vi är stolta över att Liberalerna med Nyamko Sabuni och övriga ledande företrädare fortsätter vara ett modigt parti som gärna tar ledartröjan även när samhällsproblemen känns svåra och stora. Hela tiden med ett tydligt socialliberal fokus och med utgångspunkt i våra liberala grundvärderingar.

Liberalerna ville redan 2002 införa språkkrav för medborgarskap, då vi såg kunskaper i det svenska språket som en väg in i samhällsgemenskapen. Förslaget rasiststämplades av Socialdemokraterna, men i dag är det deras egen politik. Precis samma sak hände i sommar då Nyamko Sabuni presenterade förslag för att öka tryggheten i bostadsområden genom att göra det lättare att säga upp den som bedriver kriminell verksamhet i hemmet. Ingen familj ska behöva bo granne med vapen och droger. Praktisk handling för att säkra tryggheten för andra boende kombineras med en rad förslag för att tillsammans med socialtjänsten hitta nya möjligheter för den uppsagda familjen. För bara några veckor sedan ansåg Socialdemokraterna att det var ett rättsvidrigt förslag, men sedan nyligen är det nu deras egen politik.

Liberalerna är det parti som ligger bakom en av de största frihetsreformerna i svensk historia. Den som har omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som alla andra. Det är utgångspunkten för rätten till personlig assistans. Reformen var kontroversiellt när den genomdrevs och ifrågasätts än idag. Här kommer Liberalerna aldrig att ge upp kampen så länge grundläggande friheter inte respekteras.

En socialliberal politik innehåller både hjärta och hjärna, tyvärr ser vi att enbart det ena används allt för mycket i dagens politik. Ett mittenpartis uppgift är att hela tiden vara motvikt till de politiska ytterligheterna, det är utmaningen och så ska det också vara.

En liberal reformagenda är viktigare än någonsin och genomförs bäst i en liberal borglig regering.

Jakob Olofsgård (L)

Riksdagsledamot från Jönköpings läns valkrets

Jimmy Ekström (L)

Regionråd i Region Jönköpings län

Annica Nordberg (L)

Ordförande Liberalerna i Jönköping

Var med och utveckla Jönköpings kommun

Nu söker vi dig som vill blicka framåt och vara med och bidra till utvecklingen av Jönköpings kommun! Fram till sista september kan du kandidera till att stå på fullmäktigelistan för Liberalerna i Jönköpings kommun. Du behövs!

✔️ Brukar du fundera över vad du skulle vilja förändra?✔️ Är du intresserad av samhällsfrågor?✔️ Debatterar du ofta…

Publicerat av Liberalerna i Jönköping Torsdag 16 september 2021

Vill du vara med på Liberalernas lista till kommunfullmäktige 2022? Eller känner du någon som du tror skulle passa där? Nu pågår arbetet med att nominera förslag på en namnlista inför val till kommunfullmäktige september 2022.

Varierad lista som speglar våra väljare
Ambitionen med listan är att den ska innehålla en variation av personer som tillsammans bidrar med engagemang, klokhet, nya intryck, erfarenhet och inspiration. Listan ska spegla våra väljare och de ska kunna känna igen sig.

Du som kandiderar, eller den du nominerar, ska dela våra liberala värderingar. Du behöver inte vara medlem vid nomineringstillfället , men du ska kunna tänka dig att bli medlem inför att listan slutförs.

Berätta vad du kan tillföra oss
Du kandiderar, eller nominerar någon, genom att följa den här länken: https://liberalerna.cand.assembly-voting.com/jonkoping_kommun

Tänk på att beskriva vad du, eller den du nominerar, kommer att tillföra L-gruppen nästa mandatperiod!

Senast 30/9 vill vi ha in din kandidering/nominering.

Var med och gör skillnad
Förslag på lista presenteras i vinter för medlemmarna i kommunföreningen på ett medlemsmöte. Därefter beslutar medlemsmötet hur den slutliga listan ska se ut.

Vi välkomnar både erfarna, nya och blivande Liberaler att vara med och göra skillnad.

Kvinnligrösträtt – Jämställdheten kommer inte gratis

Fröken Friman, Selma, Elisabeth & jag – jämställdheten kommer inte gratis

Jämställdheten kommer aldrig gratis. Det finns modiga kvinnor som gått före oss. Liberala feminister som gjorde allt de kunde för att skapa frihet, stampa sönder normer och spräcka glastak.

Tycker du att det är en mänsklig rättighet att alla över 18 ska få rösta? I september för 100 år sedan fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Efter en mångårig kamp där Liberala rösträttskvinnor så som Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Elisabeth Tamm och vår egen fröken Friman; Anna Whitlock, varit pådrivande, drevs rösträttsreformen till slut igenom, och de första kvinnorna kom också in i riksdagen.

Rösträtten var ingen självklarhet
Idag ser vi kvinnlig rösträtt som en självklarhet, men jämställdheten har aldrig kommit gratis – varken då eller nu. Alla var inte entusiastiska inför rösträttsreformen. Det fanns riksdagsmän som hävdade att kvinnors hattar skulle skymma sikten i riksdagen och att kvinnor på landet inte kunde bege sig till vallokalen då de behövdes “för tillsynen av barn och kreatur”.

Tycker du att det behövs politiska kvinnoförbund som ständigt håller liv i det politiska jämställdhetsarbetet? Eller tillhör du dem som undrar varför kvinnoförbunden finns?

Över 200 år i demokratin och jämställdhetens tjänst
Liberala Kvinnors föregångare har kämpat för frihet och feminism i över 200 år. Vi har drivit reformer som gjort skillnad för jämställdheten på riktigt, så som att kvinnor inte ska kunna avskedas på grund av graviditet eller giftermål. Att pappamånader och avskaffad sambeskattning införts och mycket därtill.

Jag har förmånen att leda Liberala kvinnors arbete i Jönköpings län. Det händer ibland att jag får höra ”vi är redan jämställda, det behövs inget kvinnoförbund” eller ”jag fattar inte varför ni måste fortsätta driva det här i absurdum, det som är ojämställt är att ni måste ha ett eget förbund”.

Till de som säger så brukar jag säga; ” … och jag är helt säker på att för hundra år sedan fanns det dom som sa detsamma om kvinnors rösträtt. Ni har allt ni behöver. Kvinnor behöver inte rösträtt. Jag fattar inte varför ni måste fortsätta driva det här i absurdum.”

Vi behövs, då som nu
Jämställdheten kommer inte gratis. Det var inte tack vare förståelsen från de rösträttsberättigade som kvinnorna fick rösträtt och kom in i riksdagen, det kunde ske trots oförståelsen kring att det behövdes. Det är samma oförståelse som i dag ligger bakom de som tvivlar på kvinnoförbundens nödvändighet.

Idag står vi inför helt andra utmaningar än vad våra föregångare gjorde, så som att stänga pensionsgapet, stoppa mäns våld mot kvinnor, åtgärda bristerna i förlossningsvården och utrota hedersförtrycket. Nu som då finns det motstånd, men vi ger oss inte. Vi kommer att fortsätta kämpa för frihet och feminism varje dag.

Har du en syster, dotter eller dotterdotter? Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Anna Whitlock och många fler kämpade för flickor och kvinnors framtid.

Du kan också göra skillnad
Oavsett om du är kvinna eller man kan du vara med och skapa en bättre, och mer jämställd framtid för de som redan finns och för de som kommer efter oss. Genom att stötta något av de politiska kvinnoförbunden som på olika sätt kämpar för kvinnors rättigheter kan du göra skillnad.

“Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid” sa Elisabeth Tamm, liberal riksdagspionjär.

Hennes ord klingar lika sanna 100 år senare. Välkommen att vara med och göra skillnad för de som finns här nu och de som lever om 100 år. Du behövs!

I feminismen, friheten och framtidens namn.

Angela Hafström – distriktsordförande Liberala Kvinnor i Jönköpings län

Jönköping stärker sin plats som skolkommun

I Lärarförbundets skolranking för 2020 stärker Jönköping sin position och placeras på plats 35 (av 290 kommuner). Det är en förbättring från plats 55 år 2019. 

Även om man ska hantera en ranking som denna med viss ödmjukhet och försiktighet, är detta naturligtvis något för såväl elever, lärare, föräldrar och oss skolpolitiker att glädjas över. 

Bland jämförbara kommuner när det gäller antal innevånare placeras Jönköping främst.

Studerar man de olika kriterierna som rankringen baseras på, kan man se vår kommuns såväl styrkor som svagheter inom skolområdet. Till styrkorna hör till exempel andelen utbildade lärare, lärartätheten och att andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier ligger på en hög nivå. Bland svagheterna finns lärarlönerna, bedömningen av kommunen som huvudman och andelen barn som går i förskolan som är lägre än vad den borde vara. Rankingen baseras på 11 olika kriterier.

Skolutvecklingen i Jönköping står inför stora utmaningar framöver. Antalet elever i grundskolan kommer att öka markant de kommande åren. Detta kommer att ställa stora krav på Jönköpings kommun att bland annat klara av att rekrytera ett stort antal nya behöriga lärare och att tidplanerna för byggnationen av nya skolor håller. Investeringsbudgeten för nya skolor är rekordstor.

Skolan är Jönköpings framtid. Lärarförbundets ranking påvisar att den politiska ledningen i Jönköping prioriterar skolan att vi generellt sett har ett bra utgångsläge inför de kommande åren. 

Anna Carlsson (S) ordförande i Barn och utbildningsnämnden

Stig-Arne Tengmer (L) 1:e vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden

Modersmålsundervisningen behöver utvecklas, inte avvecklas

Kristdemokraterna föreslår nu att modersmålsundervisningen ska avvecklas i skolan. Som politiskt parti har man full frihet att föreslå förändringar men argumentationen haltar rejält när partier påstår att det inte finns studier eller forskning som säger att modersmål har positiva effekter på elevernas inlärning och skolgång i allmänhet.

Tvärtom så finns forskning som påvisar flera positiva effekter exempelvis förbättras ordförrådet, att om man behärskar sitt eget modersmål så har man enklare att lära sig ett annat språk men även lära sig grammatik. Det har även positiva effekter på matematik. Detta visar till skillnad från Kristdemokraternas felaktigt underbyggda förslag att elever som läser modersmål faktiskt gynnas av det i sin skolgång.

Kristdemokraterna får gärna ansluta sig till Liberalernas politik där vi vill förstärka det svenska språket i förskolan som i skolan.

Generellt måste vi höja kvaliteten och andelen behöriga i skolan, men det är inget specifikt problem som endast finns inom modersmålsundervisningen. Dessutom är det anmärkningsvärt att Kristdemokraterna använder modersmålsfrågan för att motivera satsningar på SFI-undervisningen. Vi behöver utveckla båda delarna. Vi har under många år drivit frågan om SFI, hur vi kan individanpassa undervisningen, öka andelen behöriga samt bättre anpassa i inriktningarna dels till den utbildningsnivå de nyanlända har med sig dels hur utbildningarna kan knytas närmare arbetslivet. Stora satsningar görs nu också nationellt på yrkesinriktad vuxenutbildning som är en av de mest effektiva vägarna in på arbetsmarknaden. Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att modersmålsundervisningen är central för elevernas utveckling och skolgång och att det finns stöd för detta i forskningen. Vi hoppas därför att detta kommer gälla även i kommande skolpolitiska dokument som partiet arbetar fram- men just nu verkar partiet trampat helt snett.   

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande, barn-och utbildningsnämnden, Jönköping 

Utan förskolan skulle Sverige stanna

Jönköpingspostens ledarredaktion diskuterar i en artikel på ledarsidan (den 17/8) om förskolan från 3 eller 4 års ålder ska göras obligatorisk eller inte. Det är ett av förslagen i Jämlikhetsutredningen.

Vi uppfattar att artikeln ifrågasätter betydelsen av förskolan. Ledarredaktionen tycker att läroplanen är ”full av fina ord” och man ”har svårt att se hur de yngsta gynnas av att lämnas bort”. Artikeln andas en negativ syn på förskolan. Den betecknar barnens vistelse där som en ”kollektiv straffkommendering till överfyllda förskolor”. Barnen kan också anses vara offer av att daghemmen blev förskolor 1998 då utbildningsdepartementet övertog ansvaret. ”Kombinerat med maxtaxa har detta ofta lett till betydligt sämre kvalitet. De egentliga vinnarna är inte barnen, utan Lärarförbundet som kunnat höja en av medlemsgruppernas yrkesstatus. Barnen är snarast offer.”

Vi förvånas över att se den här typen av inställning till den moderna förskolan och till förskollärare och annan personal. Förskolan är en av hörnstenarna i vårt svenska välfärdssamhälle. Den är mer än barnpassning när föräldrarna arbetar. Förskolan kompletterar föräldrarnas ansvar för barnen med en verksamhet som ”utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen).

Man kan med fog påstå att utan förskolan skulle Sverige stanna. Något väsentligt och betydelsefullt skulle fattas om förskolan inte fanns. Förskolan fyller idag en omistlig funktion i våra gemensamma ansträngningar för att barn ska växa upp under så gynnsamma förhållanden som möjligt och med en så jämlik start i livet som möjligt.

Den svenska förskolan måste fortsätta utvecklas, och inte ta flera steg bakåt, som vi tolkar är önskemålet i den här ledarartikeln.

Kommunens ansvar för förskolan förpliktigar. Personalens kompetens, barngruppernas storlek, hur verksamheten är organiserad och lämpliga lokaler är ständigt pågående frågor. Vi känner inte igen oss i att politiker skulle gömma sig ”bakom floskler” i dessa frågor. Vi är allvarligt bekymrad över när förskolor måste skriva in allt för många barn i grupperna, exempelvis av skälet att barnen ska kunna gå i en förskola så nära hemmet som möjligt.

Satsa på barnen i tid, brukar vi säga. Och det gör vi genom en förskola med en förhållandevis hög andel behörig personal (förskollärare och barnskötare). Jönköpings skolelever går ut grundskolan med bättre förutsättningar än elever från många andra kommuner. Man kan hävda att en av orsakerna till det är den mångåriga satsningen på förskolan. Tidig språkinlärning ger resultat.

Barngruppernas storlek är en central fråga. Vi värnar de små grupperna. Det är därför vi genomför åtgärder som att nu i sommar enbart ha ett minimalt antal förskolor öppna. För att spara på resurserna till det de behövs som mest. Vi värnar förskolans små grupper och hög personalkompetens före den servicenivå där vi tidigare stod med sommaröppna verksamheter med få barn och full bemanning.

Frågan om obligatorisk förskola från en viss ålder har inte bara väckts av Jämlikhetskommitten. Även vi Liberaler förslår en obligatorisk förskola, från 5 års ålder. Alla barn i Sverige ska ha samma möjlighet, oavsett var man kommer ifrån och vilken tradition familjen har av förskola. Vi är mycket medvetna om att frågan är villkorad med ekonomiska resurser. Resurser som vi anser kan betala sig på sikt i att fler får en trygg obligatorisk start i förskolan.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden

Angela Hafström (L)

Ersättare i Barn och utbildningsnämnden

Stärk förskolans uppdrag för nyanlända barn

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultaten mellan de barn som har gått i förskola och de barn som inte har gjort det. Förskolan är bra för alla barn, men fyller en särskild roll för de barn som t ex inte talar svenska i hemmet.

En kartläggning i en av stadsdelarna i Göteborg visade att 75 procent av barnen inte hade den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.  Detta är barn som vi behöver uppmärksamma och ge bättre förutsättningar till en bra start i livet och ett bra liv i vårt land.

I beslutsmotiveringen till Barn och utbildningsnämndens beslut inför framtagandet av budget för 2021-2023 uppmärksammar den styrande Koalitionen i Jönköping, där Liberalerna ingår, denna brist. ”Förmågan att tala och skriva på svenska är den viktigaste integrationsinsatsen som skolan kan ge nyanlända barn och unga. Såväl förskolan som grundskolan måste ha ett starkt fokus på denna utmaning.”

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Vi Liberaler vill därför uppvärdera betydelsen av att nyanlända barn lär sig det svenska språket redan i förskolan.

Idag är det alldeles för många barn som redan från början halkar efter, bland annat därför att man inte kan det svenska språket tillräckligt bra. Därför föreslår vi en satsning och ett fokus på betydelsen av att nyanlända barn får möjlighet att utveckla det svenska språket så tidigt som möjligt.

1. Tidiga läsfrämjande insatser.

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovården, öppna förskolan och bibliotek får ett uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. 

2. Prioritera svenska språket.

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras. I dag har förskolan i uppdrag, enligt läroplanen, att barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras. 

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda.

3. Kartlägg ordförråd. 

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund. 

En sådan systematisk kartläggning genomförs i Jönköping i förskoleklass och i grundskolans första årsklasser. Denna kartläggning kangenomföras redan i förskolan så att rätt insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

4. Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa en obligatorisk språkförskola. Det innebär att barn till nyanlända från tre års ålder ska vara i förskolan minst 15 timmar i veckan.

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot

Förste vice ordförande i Utbildningsutskottet

Stig-Arne Tengmer (L)

Förste vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden i Jönköping