Stärk förskolans uppdrag för nyanlända barn

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultaten mellan de barn som har gått i förskola och de barn som inte har gjort det. Förskolan är bra för alla barn, men fyller en särskild roll för de barn som t ex inte talar svenska i hemmet.

En kartläggning i en av stadsdelarna i Göteborg visade att 75 procent av barnen inte hade den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.  Detta är barn som vi behöver uppmärksamma och ge bättre förutsättningar till en bra start i livet och ett bra liv i vårt land.

I beslutsmotiveringen till Barn och utbildningsnämndens beslut inför framtagandet av budget för 2021-2023 uppmärksammar den styrande Koalitionen i Jönköping, där Liberalerna ingår, denna brist. ”Förmågan att tala och skriva på svenska är den viktigaste integrationsinsatsen som skolan kan ge nyanlända barn och unga. Såväl förskolan som grundskolan måste ha ett starkt fokus på denna utmaning.”

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Vi Liberaler vill därför uppvärdera betydelsen av att nyanlända barn lär sig det svenska språket redan i förskolan.

Idag är det alldeles för många barn som redan från början halkar efter, bland annat därför att man inte kan det svenska språket tillräckligt bra. Därför föreslår vi en satsning och ett fokus på betydelsen av att nyanlända barn får möjlighet att utveckla det svenska språket så tidigt som möjligt.

1. Tidiga läsfrämjande insatser.

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovården, öppna förskolan och bibliotek får ett uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. 

2. Prioritera svenska språket.

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras. I dag har förskolan i uppdrag, enligt läroplanen, att barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras. 

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda.

3. Kartlägg ordförråd. 

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund. 

En sådan systematisk kartläggning genomförs i Jönköping i förskoleklass och i grundskolans första årsklasser. Denna kartläggning kangenomföras redan i förskolan så att rätt insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.

4. Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa en obligatorisk språkförskola. Det innebär att barn till nyanlända från tre års ålder ska vara i förskolan minst 15 timmar i veckan.

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot

Förste vice ordförande i Utbildningsutskottet

Stig-Arne Tengmer (L)

Förste vice ordförande i Barn och utbildningsnämnden i Jönköping