Värna, vårda och vidareutveckla kulturhistoriska miljöer

Stadsbyggnad handlar inte bara om att bygga nya bostäder. Det gäller också att vårda äldre värdefulla byggnader och miljöer. Kommunen behöver utveckla och förbättra sitt arbete med kulturmiljöer.

Hovrättstorget är en gammal värdefull miljö med Hovrätten och Gamla Rådhuset från 1600-talet. Teaterbyggnaden från början av 1900-talet är i sig en intressant byggnad men avviker i skala från 1600-talshusen. Den döljs också i viss grad av dubbla trädrader.

När hovrätten flyttar till nya lokaler är det angeläget att staten finner en användning för den gamla hovrättsbyggnaden. Inredningen är värdefull och måste kunna bevaras. Någon form av museiverksamhet är kanske lämplig.

Gamla Rådhuset står nu tomt och behöver finna en ny användning. Så här gamla byggnader uppfyller inte dagens krav på utrymningsvägar, vilket försvårar att finna en passande användning. Nödutgång på baksidan i form av en öppen spiraltrappa har tyvärr inte tillåtits.

Hovrättstorget tillsammans med Museigatans bevarade trähus utgör en vacker och värdefull kulturmiljö. Museiparken framför Länsmuseet bör efter avslutade va-arbeten förändras och utvecklas till en förskönad plats som passar in i sammanhanget.

Tändsticksområdet är en annan sammanhängande kulturmiljö som är viktig att bevara och utveckla tillsammans med hospitalsområdet. I dag står Johan III:s hospital tomt och behöver finna en ny användning. För flera år sedan gjordes en utredning med syfte att utveckla och förbättra stråken inom Tändsticksområdet. Tyvärr är ännu inget av detta genomfört.

Efter flera års överväganden och beredningar fattades beslutet att kommunen skulle behålla Rosenlunds Herrgård i egen ägo, renovera byggnaderna och parkerna. Snart är allt genomfört och vi har fått en värdefull miljö och ett uppskattat besöksmål i kommunen.

Både Östra centrum och Västra centrum har bevarandekvarter som visar den gamla stadens byggnation och gestaltning. Ulfsparregården är ett av dessa värdefulla kvarter. Stadens värdefulla byggnader är väl dokumenterade. Det är väsentligt att värna om olika märkesbyggnader från olika tidsepoker.

I kommunens olika delar finns flera värdefulla miljöer. Som exempel kan nämnas Smedbyn i Huskvarna och Grännas gamla bebyggelse och torg. Privatägda Gunillabergs säteri, som är byggnadsminnesförklarad, är ett annat exempel.

Stadsbyggnadspriset består av tre delar varav en är pris för god byggnadsvård. Detta pris bör uppmärksammas mer för att stimulera fastighetsägare till att vårda sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Vid några tillfällen har Stadsbyggnadspriset tilldelats ett nominerat förslag för god byggnadsvård.

Kommunen bör ta kontakt med berörda myndigheter för att gemensamt kunna planera för en publik verksamhet i de äldsta profana byggnaderna, det vill säga Hovrätten, Gamla Rådhuset och Johan III:s hospital.

Det är väsentligt att kommunen värnar sina värdefulla kulturmiljöer som också är uppskattade besöksmål.

Ingvar Åkerberg (L)
Ledamot kommunfullmäktige
Lars-Erik Zackrisson (L)
Ledamot tekniska nämnden
Jan Sidenvall (L)
Ledamot stadsbyggnadsnämnden
Inger Gustafsson (L)
Ordförande Länsmuseets styrelse

Vi kommer alltid att stå på brottsoffrens sida!

118 grova sexualbrott, 42 utsatta barn som brottsoffer. Straffet: två och ett halvt års fängelse. Domen som Malmö tingsrätt nyligen meddelade mot en 29-årig man som systematiskt sökt upp och förgripit sig på barn på nätet väcker – med fog – starka känslor. Utifrån ett brottsofferperspektiv är den fullständigt världsfrånvänd.

Att straffet blir så lågt är ett utfall av att mannen nyligen dömts för annan grov brottslighet och att han då – helt i enlighet med gällande praxis och lagstiftning – fick omfattande mängdrabatt för denna nyupptäckta brottslighet.

En våldtäktsman som har begått några våldtäkter kan alltså med dagens system fortsätta begå fler våldtäkter utan att det får några konsekvenser i realiteten. Detta är långt ifrån anständigt och tar definitivt inte utgångspunkt i brottsoffrens utsatthet och lidande.

För att ändra detta krävs politisk handling för att ändra de lagar som domstolarna arbetar efter. Liberalerna kommer alltid stå på brottsoffrens sida. Utsatta barn och kvinnor ska ges upprättelse, stöd, skydd och vård. Det är förövarens frihet som ska begränsas.

Mängdrabatterna och dess konsekvenser blir som allra mest orimliga i målen som rör upprepade grova sexualbrott. Bara de senaste månaderna har vi kunnat läsa om flera fall – utöver fallet som inleder denna debattartikel – där detta aktualiserats.

Vi har kunnat läsa om den så kallade Nytorgsmannen, som dömdes till fem års fängelse för grova sexualbrott mot totalt 19 olika offer. I april dömdes vidare en man av Helsingborgs tingsrätt till fängelse i sju år för sammanlagt 102 fall av våldtäkt, och i början på juli dömdes en tredje man till fängelse i sju och ett halvt år för nitton fall av grova våldtäkter på ett äldreboende.

När lagstiftningen får så här orimliga konsekvenser måste man som lagstiftare agera. Liberalerna har därför lagt två konkreta förslag för att få ett straffsystem med ett större brottsofferperspektiv:

Dagens så kallade mängdrabattsystem behöver en rejäl översyn och måste ersättas med ett rimligare sätt att beräkna en samlad påföljd vid flerfaldig brottslighet. Brott som begås mot andra människor ska alltid kunna leda till en straffpåföljd – även när man också döms för andra brott.

De strafftak som finns vid upprepad brottslighet ska tas bort för de grövsta brotten. I dag är strafftaket för upprepade våldtäktsbrott av normalgraden fängelse i åtta år – oavsett hur många våldtäkter som begås. För grov våldtäkt ligger motsvarande strafftak på 14 års fängelse. För att öka varje brottsoffers möjlighet till upprättelse vill vi ta bort strafftaken för dessa brott så att domstolarna är fria att sätta ett så högt straff som är lämpligt i varje enskilt fall – även livstid i de allra värsta fallen.

Liberalerna kommer alltid att stå på brottsoffrens sida och kommer skyndsamt att verka för en mer anständig lagstiftning.

Juno Blom (L)
Rättspolitisk och barnpolitisk talesperson

Paulina Brandberg (L)
Åklagare och riksdagskandidat

Jakob Olofsgård (L)
Riksdagsledamot

Att bygga samhälle i Jönköpings kommun – inte bara bostäder

Det råder brist på detaljplanerad och byggklar mark för industrier och verksamheter i kommunen. Efterfrågan är hög och den mark som finns tillgänglig är i princip fulltecknad eller slutsåld.Fortsatt utveckling pågår vid Hedenstorp och Torsvik/Stigamo. Ett framtida verksamhetsområde planeras vid Västra Jära som ligger vid riksväg 40 väster om Jönköping.Samtidigt pågår arbete med att omvandla gamla verksamhetsområden till bostadsområden. Kvarvarande industrier behöver flytta till nya platser. Exempel på sådana omvandlingsområden är Rosendala i Huskvarna och kvarteret Valplatsen vid Österängen.Möjlighet för viss verksamhet kan komma att finnas i dessa områden. Det är förvisso en poäng att komplettera med bostäder vid kollektivtrafikens stomlinjer men poängen går förlorad om det inte också tillkommer nya arbetsplatser i närheten av stomlinjerna.Andelen som åker kollektivt med buss har tyvärr stagnerat. Båda målpunkterna bostad och arbetsplats behöver finnas vid stomlinjer om bussåkandet ska öka.

Det är en stark tendens att vilja etablera företag i skyltläge utmed de stora vägarna. Rosendala och Valplatsen har skyltläge utmed E4:an. Detta kommer inte att tas tillvara trots att det skulle bidra till att minska bullret från motorvägen för bostädernas del. Kommande omvandlingar medför att det kommer att finnas få verksamhetsområden i den östra delen av kommunen. När Torsvik/Stigamo började byggas ut verkade inte kommunen för att bygga bostäder i närheten. Det bör vara möjligt att kunna bo i närheten av sin arbetsplats, exempelvis i Barnarp och nya bostadsområden öster om Barnarp och norr om Lovsjön. Även om man byter arbete oftare än bostad bör man beakta sambandet mellan boende, service och arbete. Konsekvensen av kommunens utbyggnadsstrategi har blivit att trafikarbetet har ökat markant. Många har inte gång- eller cykelavstånd till sina målpunkter. Kollektivtrafiken har tyvärr inte stomlinjer mellan bostadsområden och stora industriområden. Det flesta förflyttar sig med bil.
Jönköping kan inte bygga den runda täta staden utifrån de geografiska förutsättningarna. Alternativet är bandstaden där stadsdelarna ligger på rad och är sammanbundna av stråk för olika trafikslag. Än finns tid för att rätta till bristerna. Samset/Åsen kan bindas samman med Hedenstorp och bilda ett stråk med en förlängd stomlinje för kollektivtrafiken. Även det framtida verksamhetsområdet Västra Jära bör anknytas.En stomlinje kan förlängas från Råslätt genom nya planerade bostadsområden öster om Norrahammar fram till Torsvik. En annan stomlinje kan förlängas från Råslätt till Hyltena och Stigamo via Barnarp och Lovsjön.Nya verksamhetsområden behöver etableras i Huskvarnadelen med stomlinjeanknytning.

Ett hållbart samhälle kräver att trafikarbetet blir effektivare, att stråk finns för snabba förbindelser för cykel och kollektivtrafik. Ett samhälle består inte enbart av bostäder. Arbetsplatser behöver fördelas i hela kommunen. Nu sker de största verksamhetsetableringarna i utkanten av staden utan anknytning till bostäder. Det är ingen hållbar strategi.
Ingvar Åkerberg (L)Ledamot kommunfullmäktige, Jönköpings kommun
Jan Sidenvall (L)Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Jönköpings kommun

angela_hafstrom

20 år sedan Fadime mördades – jämställdheten i Sverige ska gälla alla

Fadime Sahindal är en av vår tids största frihetssymboler. I dagarna är det 20 år sedan Fadime mördades av sin pappa. Jag minns exakt var jag var, och hur jag kände, när jag fick veta att detta fruktansvärda skett.

Jag befann mig på den kvinnojour för invandrarkvinnor i Stockholm där jag på den tiden arbetade ideellt. Vi planerade en insats för att sätta fokus på det som få kände till, och ännu färre ville prata om. Fadime skulle ha medverkat i insatsen. För att berätta sin historia om hur hon hotades till livet, förskjutits av släktingar och tvingats leva skyddad från sin familj för att hon velat ha friheten till egna livsval.

Trots att Fadime levde i ständig fruktan för sitt liv vågade hon berätta för oss hur hon och andra unga, levde i hedersrelaterat våld och förtryck. Hon berättade för att skapa förändring, och göra skillnad. För de som skulle komma efter, och för de som inte lyckats ta sig ur som hon gjort. Priset hon fick betala för att skapa förändring och leva i frihet var i slutändan sitt eget liv. Hon mördades av sin pappa den 21 januari 2002 i ett trapphus i Uppsala.

Fadimes tragiska död satte ansikte på hedersrelaterat våld och förtryck. På manifestationen på Sergels torg några dagar senare kom tusentals för att sörja Fadime och mana till förändring. Fler fick upp ögonen. Det var flera minusgrader ute, jag minns det som om att det var hur kallt som helst, men samtidigt värmdes jag av alla facklor, och alla runtomkring mig. Engagemanget var stort och varmt den dagen. Vad har hänt sen dess? Vad har hänt de senaste 20 åren?

Många fler har råkat illa ut i hederns namn. Allt för många riskerar att mördas, misshandlas eller tvingas till äktenskap. Att få sin frihet och sina rättigheter begränsade med motivet att bevara familjens heder. Hedersförtryck är inte bara ett av Sveriges största jämställdhets­problem, det handlar även om en allvarlig kriminalitet som måste stoppas. 

Liberalerna satte tidigt ljuset på det här, när andra politiska krafter antingen höll tyst eller relativiserade. Tack vare oss har det skett historiskt stora insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, och idag är lagstiftningen bättre och kunskapen högre. Mycket mer behöver göras. Att bekämpa hedersförtryck handlar om frihet. Det handlar om att alla oavsett bakgrund ska ta del av och åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter. Det handlar om att jämställdheten i Sverige ska gälla alla. 

Liberala Kvinnor kräver;

  • Ökade kunskapssatsningar och resurser inom polis, domstol, vård, skola och socialtjänst för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Pröva utvisning av dem som begår hedersbrott samtidigt som offret får stanna.
  • Skärp lagen mot barn- och tvångsäktenskap.
  • En nationell kartläggning av könsstympning.  
  • Kriminalisera oskuldskontroller och oskuldsoperationer. 

Jag minns inte bara var jag var när jag hörde att Fadime mördats av sin pappa, jag minns också vad jag kände. Jag kände chock, sorg och förtvivlan, och jag tänkte ”det här får aldrig hända igen”. Men det gjorde det. Det har hänt många gånger sedan dess. Varje gång är en gång för mycket.

Fadime och jag är födda samma år, med 12 dagars mellanrum. Fadime skulle ha fyllt 47 år i år. Hon skulle ha fått välja själv hur hon ville leva sitt liv, vem hon ville leva med, om hon ville skaffa barn, var hon skulle bo och vad hon skulle sysselsätta sig med. Medans jag har haft förmånen att kunna göra allt det där, har hon inte kunna göra det för att hennes liv togs ifrån henne.

Några månader innan hon blev mördad talade Fadime Sahindal i riksdagen. Hon bad oss att inte blunda för hedersförtrycket och sa: ”oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet att både få ha sin familj och det liv man önskar sig”.

20 år har gått, och jag konstaterar att Fadime har blivit en av vår tids största frihetssymboler, utifrån den kamp hon drev för att sätta fokus på hedersfrågan, och skapa förändring för andra.

Trots att det gått så många år, och de flesta av oss inte längre blundar på samma sätt som vi gjorde före hennes död, lever fortfarande många under hot och kontrolleras i hederns namn. Det är inte värdigt vårt liberala, demokratiska och jämställda samhälle. Vi kan bättre än så.

Angela Hafström – distriktsordförande för Liberala Kvinnor i Jönköpings län

Skolans avgörande betydelse

Dilba Zandi skriver förtjänstfullt om skolans betydelse, i avseende hur vi ska få stopp på våldet bland unga (JP 20211229). Hon avslutar sin debattartikel med att ”utmana politikerna i Jönköpings kommun att göra vad som krävs …”

Jag antar gärna den utmaningen och för gärna en diskussion om skolans avgörande betydelse för hur vi förhindrar att unga människor hamnar fel. Skolans betydelse kan inte nog värderas.

Först vill jag konstatera att det generellt sett inte är ungdomar som gått ut grundskolan med behörighet att studera på gymnasiet, som väljer en kriminell bana. Det är inte heller unga som studerar på gymnasiet och som tar sin studentexamen som ansluter sig till kriminella grupper. Därför är en bra skola där elever blir behöriga till gymnasiestudier och där elever tar sin studentexamen, den viktigaste förebyggande insatsen mot det våld som vi sett eskalera på vissa orter.

Den politiska debatten om unga och kriminalitet borde i större utsträckning än vad som sker handla om skolans centrala roll för såväl enskilda individer, som för samhällsutvecklingen. Därom är vi ense.

De resurser man nu satsar på repressiva åtgärder borde balanseras med resurser till skolan.

Att Jönköping inte finns med på listan över kommuner med särskilt utsatta områden kanske i detta sammanhang ska ses som ett tecken på att vår kommun, trots allt, har en bra skola. Och jag skriver trots allt, därför att vi har stora utmaningar även i våra skolor.

Vad gör vi då från politiskt håll i Jönköpings kommun för att skolan ska vara en plats där ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas positivt? Nämner här några av de särskilda insatser som just nu aktualiseras.

  • Ett aktivt rekryteringsarbete för att anställa fler behöriga lärare och att ge vidareutbildning och fortbildning till befintliga lärare. Målet är att vi inte ska ha obehöriga lärare.
  • Ett fokus på barns och elevers språkutveckling. Just nu anställer vi särskilda språkpedagoer som ska arbeta i både förskola och grundskolans tidiga åldrar. Klarar eleverna språket klarar de också att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.
  • Under 2022 återstartar vi den resursskola som lades ner för ett antal år sedan. Där ska elever med stora stödbehov få sin undervisning.
  • För att minska frånvaron i skolan och för att minska lärarnas arbete med frånvarande elever anställer vi särskilda skolsocionomer. Dessa ska bland annat avlasta lärarna med föräldrakontakter.
  • Skolans fysiska lärmiljö ska inte underskattas. Vår kommun har skollokaler med stora brister, som försvårar den pedagogiska verksamheten. Under de kommande åren investerar vår kommun på rekordnivåer för att bygga oss ur dessa brister.
  • Vi avsätter resurser för fortbildning av lärare i ett särskilt professionsprogram. Satsningen har bland annat lett till ett ökat antal behöriga speciallärare och specialpedagoger.

Skolan och dess lärare är navet i samhällsutvecklingen. Om skolan klarar att ge fler unga möjligheter att fullfölja sin utbildning, minskar också risken att fler unga hamnar i den ”kriminella fällan”.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och Utbildningsnämnden

Liberalerna nobbar inte Alliansen och KD

Replik på ledaren i Jönköpings-Posten ”Kan ABBA, kan väl Alliansen i Jönköping

Liberalerna nobbar inte Alliansen och KD som man får intryck av i Jönköpingsposten. Vi går till val som ett självständigt parti. Vi är Liberalerna.
Csaba Bene Perlenberg skriver i ledaren 14/9 följande: ”Varje val är en ny möjlighet, och det går inte att bygga morgondagens politik med blicken mot det förra valresultatet”. 
-Det är precis så det är! Vi trodde vi var överens om det?

Ledaren säger dock något annat, som vi uppfattar det. Det talas om en utsträckt hand som vi har avvisat och som betecknas som ett stort svek.
Vår talesperson David Gerson uttalar sig i JP 13/9 utifrån den överenskommelse vårt parti har lokalt och utifrån beslut i kommunföreningens styrelse.
Det här är samma ställning vi haft i alla tidigare val. Vi avser att verka i det sammanhang där vi kan få igenom mest liberal politik.

Väljarna ska rösta på det parti de tycker för den bästa politiken. Partier ska inte låsa sig i konstellationer innan valet. Vi i Liberalerna går till val som ett självständigt parti. Vårt fokus är att så många som möjligt ska rösta på oss i Liberalerna.

Vi är i uppstarten av att bygga vårt valmanifest inför valet 2022. Efter valet ser vi hur mandaten ser ut och vilka andra partier som ligger närmast oss sakpolitiskt. Vi har under åren visat att vi kan samarbeta bra med flera olika partier. Det som kommer avgöra är var någonstans vi kan få igenom den mest liberala politiken.

Till KD i Jönköping, vi nobbar inte någon utan går fram som Liberalerna i valet och är öppna för de samarbeten där vi får bäst möjlighet att få igenom vår politik.

Gällande det här att med ABBA återuppstått. Det är inte omöjligt att även Alliansen gör det i framtiden. ”I still have faith in you. ”

Styrelsen för Liberalerna
Jönköpings kommunförening genom Annica Lind Nordberg, ordförande

L vill behålla enprocentmål

Raymond Pettersson, centerpartiet skriver i en debattartikel 28 juli om behovet av att värna det så kallade enprocentmålet i biståndet inte minst i dessa tider när fattigdomen ökar i världen i spåren av coronapandemin. Vi liberaler delar mycket av det som Raymond Pettersson skriver. Därför blir det förvirrande när Raymond Pettersson främst pekar ut Liberalerna i artikeln och anklagar oss för att vara tysta i biståndsfrågor. Vi förstår givetvis om Raymond Petterson inte har tid eller möjlighet att läsa allt som skrivs i biståndsdebatten men vi tipsar gärna om den artikel i slutet av juni i Sydsvenskan där vi skriver om liberala prioriteringar i biståndsfrågor och där vi också tar tydlig ställning för fortsatt försvar av enprocentsmålet.Vi ser också med oro på att det från flera partier öppnas upp för att skära i biståndet under förevändning att resurserna behövs i Sverige. Tyvärr finns detta synsätt både till höger och till vänster. Moderaterna driver som Pettersson mycket riktigt påpekar en linje att skära i biståndet. Men även i betänkandet från Socialdemokraternas Jämlikhetskommission framhålls möjligheten att sänka biståndet för att frigöra resurser till behov i Sverige. Ett sådant synsätt bidrar i förläningen enbart till en mer isolationistisk värld där svenska intressen står i konflikt med internationella intressen. Självklart ska vi inte blunda för de problem som Sverige står inför men att sätta dessa mot global fattigdom är inte vägen framåt. Pandemin har visat hur sårbar utvecklingen är. 120 miljoner människor har fallit tillbaka i extrem fattigdom och utsatthet. För första gången på en generation ökar den extrema inkomstfattigdomen. Samtidigt är vi medvetna om att vi innan pandemin var på väg att utrota fattigdomen i världen. Den utvecklingsriktningen behöver vi hitta tillbaka till och i det arbetet är biståndsmålet avgörande.Liberal politik är internationell i sin utgångspunkt och vi ser internationellt samarbete som fundamentalt. Vi dock ett behov av att biståndet reformeras både på kort – och långsikt. Världen förändras och vi välkomnar den globalisering som är här för att stanna men den för också med sig krav på förändringar av internationell samverkan och med den biståndets struktur.

Vi delar flera av de ingångar och prioriteringar som Raymond Pettersson för fram i sin artikel. Vi tror på ett bistånd som prioriterar jämställdhet och mänskliga rättigheter. Till detta fogar vi områden såsom demokratibistånd, klimatbistånd och ett prioriterat akutbistånd. Det tål att poängteras att Liberalerna är det enda parti i riksdagen som sätter demokratikriteriet främst i biståndspolitiken. Det handlar om att stärka institutioner, civilsamhällets röster och att arbeta för minoriteters rättigheter. Demokratiska samhällen leder per automatik till en jämnare fördelning av resurser, mer jämlikhet och mer jämställdhet.

Vi noterar att Raymond Pettersson inte nämner EU i sin artikel om biståndet. För oss Liberaler är EU mer än skog och jordbruk. Liberalerna är starka EU-vänner. EU har stora möjligheter som biståndsaktör. Större biståndsprojekt kan hanteras av EU-kommissionen snarare än enskilda medlemsländer. EU-kommissionen kan också göra mer för att koordinera bistånd mellan länder, inte minst katastrofbistånd.

Vi tror att politiken gagnas av en sansad debatt. Att svinga fritt och utan ordentligt underlag är sällan ett bra recept för en sådan. Vi rekommenderar Raymond Pettersson att läsa på innan han författar nästa debattartikel.

Jakob Olofsgård
Riksdagsledamot (L) Jönköpings län

Maria Nilsson
Riksdagsledamot (L)Ledamot i EU nämnden

Stoppa rasismen- vi klarar oss inte utan invandrare i vården!

Dagens Nyheter har gjort en granskning ”Patienter tillåts välja läkare med enbart svenskt ursprung – över hela landet”. Reportrarna har ringt runt till 120 offentliga och privata vårdcentraler och tandvårdskliniker i landet.Av DN:s granskning framgår att patienter tillåts välja att endast vårdas av svenska läkare och tandläkare. Flera mottagningar ger instruktioner kring hur man går tillväga för att undvika att hamna hos läkare med utländsk bakgrund.Granskningen är ett exempel på den rasism som finns i Sverige i dag som bedömer människor utifrån vilka de är och inte vad de gör – det vill säga sin kompetens.

Ibland har personal vid kliniker frågat om det är läkarnas språkkunskaper som oroar. Men att läkarna pratar bra svenska har inte räckt.
En läkare som intervjuas säger i granskningen att om inte ens sjukhuset kan stå upp för oss, vem ska då göra det?
”Det tar på en riktigt mycket”. Jag är född här och har gått igenom hela processen till att bli doktor, med en lång utbildning. Och det är inte tillräckligt för att patienten ens ska se mig i ögonen.
En läkare på en större akutavdelning i landet berättar följande. I ett undersökningsrum har en patient med buksmärtor väntat i timmar på att få hjälp. Läkaren och en kollega måste lämna undersökningsrummet. Patienten kräver en läkare som ”förstår honom”, trots att båda läkarkollegorna fört en dialog med patienten på felfri svenska utan brytning.Vi blev bortvalda på grund av hur jag och min kollega, som också har utlandsfödda föräldrar, ser ut.

Det som beskrivs i granskningen är ett tydligt exempel på rasism. En rasism som leder till att främlingsfientligheten sprider sig och vinner terräng – också i Sverige. Vi behöver alla uppmärksamma och hålla emot. Om vi inte konkret agerar och säger emot – så håller vi med!
Det är ju till och med så att vi har en lag, diskrimineringslagen. Man får inte som arbetsgivare diskriminera eller missgynna någon kopplat till etnisk tillhörighet. En viktig svensk lag som vi naturligtvis ska följa!Jag läser i Jönköpings-Posten om den iranske läkaren Amir Jafari. Han ville redan som barn bli läkare. Amir som är född i Iran läste till läkare i Budapest i Ungern. Han säger att det är sällan att patienter velat byta läkare på grund av hans ursprung, men visst har det hänt. Amir säger att han gör sitt bästa på jobbet och sorterar inte patienter vare sig efter hudfärg eller kön. Han älskar sitt jobb och vill göra det bästa för patienterna.

Enligt läkarföreningen har en tredjedel av våra läkare i Sverige en utländsk läkarexamen. Och naturligtvis skulle vi inte klara sjukvården i Sverige, om inte dessa läkare kommit från andra länder och invandrat till oss!

Bertil Rylner

Jämställdhet är en demokratifråga

Känner du igen frasen ”Sms:a när du kommit hem”? Är du kvinna så har du sannolikt upplevt någon säga det till dig, och även sagt det själv till en vän, på väg hem när det är mörkt: ”Sms:a när du kommit hem så jag vet att du faktiskt har kommit hem, att du är trygg och att inget hände på vägen”.

Redan när du föds som flicka så är du i ett underläge, gentemot om du vore pojke. Du kommer inte våga röra dig så fritt som du skulle vilja ute, du kommer behöva planera dina steg noga och undvika varje illa belyst hörn. När du hör något bakom dig kommer du haja till, av rädsla för att det är någon där som vill dig illa. Det här handlar om din känsla. Rädslan för att utsättas för sexualiserat och dödligt våld utomhus när det är mörkt gör att du begränsar ditt livsutrymme.

Även om det är klarlagt att män löper högre risk att råka ut för våld i det offentliga rummet än kvinnor, så är det du som kvinna som får din frihet mest begränsad. Den senaste tiden har Jönköpings-Posten i flera reportage uppmärksammat den otrygghet och den rädsla att utsättas för brott, som vi flickor och kvinnor i Jönköpings kommun känner. 47 procent av kvinnorna i Jönköping känner sig så otrygga att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma, jämfört med riket på 36 procent enligt FHM:s rapport ”Hälsa på lika villkor” (2018).

Din rätt att inte utsättas för våld, och din rätt att inte behöva vara rädd, är inte bara en av de allra viktigaste jämställdhetsfrågorna, utan också en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter. De senaste åren har flera initiativ gjorts för att öka tryggheten i miljön i Jönköping, exempelvis appen Trivs i JKPG där du kan anmäla dålig belysning. Genom kommunens jämställdhetsplan finns en strategisk väg när det gäller både fysisk planering och förändrade beteenden men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Som Liberaler i Jönköpings kommun vill vi verka för att kommunen:

• Ska testa nya digitala samrådsmetoder vid stadsplanering för att få fler kvinnor i alla åldrar delaktiga i att skapa ökad trygghet.

• Lyssnar på de som berörs och identifiera områden som upplevs som särskilt otrygga för kvinnor och prioritera dem.

• Garanterar jämställd representation i stadsplaneringen. Arbetsgrupper som planerar för stadsplanering och belysning ska vara jämställd, så att allas behov tillgodoses oavsett kön.

• Skapar mer samverkan med civilsamhälle gällande trygghet. Fler engagerade volontärer behövs när det är mörkt.

• Ser till att ämnet MVP, mentorer i våldsprevention, schemaläggs i alla kommunens högstadieskolor. MVP är en lektionsserie med målet att förebygga mäns och killars våld. Flahultsskolan genomför redan MVP framgångsrikt på schemalagda lektioner över flera terminer och bör ses om ett föredöme.

Kvinnors trygghet att våga röra sig fritt i samhället är allas ansvar. Tillsammans kan vi göra skillnad och se till att inget händer på vägen hem.

Angela Hafström (L)
Ordförande Liberala Kvinnor i Jönköpings län

Andreea Vanciu (L)
Ordförande för Liberala Ungdomsförbundet i Jönköpings län

Annica Lind Nordberg (L)
Ordförande för Liberalerna i Jönköping

Det kan aldrig vara viktigare att delta i en fysisk debatt än att hindra smittspridningen av coronaviruset

Liberalerna avstår helt från fysiskt deltagande när Jönköpings kommun genomför det första delvis digitala kommunfullmäktige på torsdag 4/2. Anledningen är för att inte bidra till ökad risk för smittspridning.

När Jönköpings kommun på torsdag 4/2 genomför fullmäktige deltar inte alla ledamöter på distans. Presidium och kommunalråden närvarar fysiskt i Erik Dahlbergsaulan och varje parti har utöver det erbjudits att ha två ledamöter fysiskt närvarande. Det innebär att mellan 20 – 25 förtroendevalda och tjänstepersoner, beräknas närvara fysiskt vid fullmäktige.

Liberalerna har valt att tacka nej till att delta fysiskt, och enligt Liberalernas talesperson David Gerson var det inte något svårt beslut att fatta då det pågår en samhällspridning av coronaviruset.

–       ”Vi har drivit frågan om att ha fullmäktige digitalt med anledning av corona sedan april förra året. Det är fortsatt ett allvarligt läge med många smittade och hög andel intagna covid-patienter på länets sjukhus. Vi måste alla göra vad vi kan för att bidra till att minska spridningen av det här dödliga viruset och vi är glada över att det äntligen finns möjlighet att delta på distans” säger David Gerson (L).

En självklarhet att inte närvara fysiskt för oss i L

Pandemin och dess restriktioner har inneburit uppoffringar för alla i hela samhället. Det lockar inte partiets företrädare att använda möjligheten att delta fysiskt på plats, även om det skulle kunna anses kunna vara lättare att debattera från talarstolen.

–       ”När vårdpersonal går på knä, näringsidkare förlorar stora delar av sin inkomst och gymnasielever inte får sin ordinarie undervisning, då är det inte läge för oss som liberala politiker att delta i en samling”.

–       ”För oss är det en självklarhet att inte närvara fysiskt i det kommande fullmäktigesammanträdet för det kan aldrig vara viktigare att delta i en fysisk debatt än att hjälpa till att förhindra smittspridning. Det är vi helt överens om i partiet lokalt.” fortsätter David Gerson. 

Politiker har samma ansvar som övriga befolkningen att avstå

Ann-Marie Hedlund (L), ordförande i äldrenämnden och ledamot i fullmäktige instämmer i att det är glädjande att det nu finns möjlighet att dela på distans:

–       ”I äldrenämnden har vi redan genomfört ett helt digitalt sammanträde och jag anser att det är mycket viktigt med digitala sammanträden för att demokratin ska ha sin gång. Under perioden när möjligheten inte fanns så exkluderades alla våra ledamöter i riskgrupp från både nämnder och fullmäktige, och det är ett allvarligt hot mot demokratin när folkvalda inte tillåts genomföra sina förtroendeuppdrag”.

När det gäller förlusten av att debattera fysiskt i talarstolen är Ann-Marie Hedlund inte bekymrad. Hon anser att hon som förtroendevald har ett ansvar att bete sig på samma sätt som övriga befolkningen, och inte i onödan bidra till att folk samlas:

–       ”En debatt är inte så mycket en diskussion mellan intresserade parter som ett verktyg att föra fram sin åsikt medan andra lyssnar. Jag är övertygad om att det går att debattera även digitalt och jag ser fram emot möjligheten.

–       ”Som folkvalda politiker kan vi aldrig ställa oss över andra när det gäller att förhålla oss till rådande riktlinjer, vi har alla samma ansvar. För oss i L är det ett tydligt signalvärde att inte delta fysiskt i fullmäktige mitt under en brinnande pandemi när annat alternativ finns” fortsätter Ann-Marie Hedlund.


Trots den glädjande nyheten att kommande fullmäktige genomförs delvis digitalt så finns det fortfarande mycket kvar att göra. Fullmäktige är reducerat från 81 ordinarie ledamöter till 51. Något som enligt David Gerson bör åtgärdas snarast.

–        Lösningen för kommande fullmäktige bygger på att flera folkvalda avstår från att delta. Det är i grunden orimligt. Flera andra kommuner har lyckats lösa det här och jag ser fram emot att även vi i Jönköping lyckas öppna upp för samtliga ledamöter framöver.”