Årsrikas frihet och trygghet måste försvaras

Våld och övergrepp i nära relationer går inte i pension. Tvärtom är det vanligt att det blir värre när man blir äldre, men våldet mot årsrika är tabubelagt. Idag har vi god kunskap om hur övergrepp mot årsrika kan åtgärdas. Nu handlar det om att omsätta den i praktisk handling. Då krävs insatser inom vården, omsorgen, polisen och rättsväsendet. Årsrikas frihet och trygghet måste försvaras.

Våld och övergrepp i nära relationer går inte i pension. Tvärtom är det vanligt att det blir värre när man blir äldre, men våldet mot årsrika är tabubelagt. I kartläggningar av våld i nära relationer sätts ofta en åldersgräns där man utesluter de som är över 60 år. De fåtal undersökningar som gjorts visar att omkring 15 procent av 65 år och äldre är utsatta (Umeå 2001, Gotland 2013, Brå 2018). Förövare kan vara make eller maka, vuxna barn eller andra närstående, grannar på vård- och omsorgsboenden samt personal.

Sedan 20ll uppmärksammar FN den 15 juni problemet med sin internationella dag mot våld och övergrepp mot årsrika personer i nära relationer. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar situationen som ett folkhälsoproblem för att det är så vanligt.

Det går att åtgärda problemen och det har Region Gotland visat. Där tog man 2010 initiativ inom omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning. All personal inom äldreomsorg är utbildad i våld i nära relationer och kan hjälpa den våldsutsatta att komma rätt.

2014 presenterade alliansregeringen en Nationell strategi om våld mot äldre personer inom vård och omsorg. Men det räcker inte. En nationell handlingsplan måste omfatta polis och rättsväsende. Den åsikten får stöd i BRÅ:s rapport Brott mot äldre Om utsatthet och otrygghet (Rapport 2018:7). Även andra yrkesgrupper som möter äldre behöver kunskap om hur de kan upptäcka övergrepp och hjälpa utifrån sin roll. Vi vill liksom Brå att anmälningsskyldighet införs för personal om de misstänker att vårdtagare far illa i hemmet. Vi vill att man såsom förskolor och skolor kontrollerar straffregistret vid anställning av personal. Vi vill att det ska finnas en stödlinje att ringa till om man känner sig utsatt. Polisens kunskaper i äldrefrågor behöver höjas med fokus på bemötande, förhörsteknik och liknande.

Idag har vi god kunskap om hur övergrepp mot årsrika kan åtgärdas. Nu handlar det om att omsätta den i praktisk handling. Då krävs insatser inom vården, omsorgen, polisen och rättsväsendet. Årsrikas frihet och trygghet måste försvaras.

 

Barbro Westerholm (L)
riksdagsledamot

Ann-Marie Hedlund (L)
1:e vice ordförande, Äldrenämnden i Jönköpings kommun