Höghastighetsjärnväg är en naturlig del av Sveriges infrastruktur

En infrastruktur för dagens och morgondagens Sverige. För att klara samhällets krav på transporter av såväl människor som gods behövs en väl fungerande infrastruktur som hushållar med ändliga resurser och inte belastar klimatet samtidigt som det stödjer varje individs strävan att ta ansvar och forma sitt eget liv.

Mixen av de olika trafikslagen förändras över tid beroende av det globala samhällets utveckling, som även Sverige är en del av. Trafikslagen sjöfart, spårbundet, liksom luftburet samt det gatu-/landsvägsbaserade måste samverka – de påverkar varandra och påverkar samhällets utveckling i stort men på olika sätt.

En vision 2030 avseende infrastrukturen för persontransporter på längre avstånd än gång/cykel avstånd:

  • Matartrafik med anropsstyrda självstyrande fordon till målpunkten i närmiljön eller till närmsta omstigningsplats till kollektivtrafik med hög turtäthet
  • Kollektivtrafik med hög turtäthet i lokalmiljön
  • Spårbunden interregional trafik
  • Höghastighetståg (>320 km/tim) mellan Stockholm-Malmö/Göteborg med interregional- och direkttrafik
  • Färjetrafik med t ex Gotland, Finland, Danmark, baltstaterna, Norge samt kontinenten liksom turismen via kryssningsfartyg
  • Flyg utnyttjas huvudsakligen för interkontinentala resor

Trafikslagen har synkroniserade tidtabeller och hög tillförlitlighet så att utlovade avgångar och ankomsttider hålls!

 

En vision 2030 avseende infrastrukturen för godstransporter:

  • Distribution/insamling till/från distribunal sker med självstyrande fordon
  • Mellan distribunal och logistikcentra i första hand spårbundet
  • Spårbundet till/från hamn
  • Intensifierad sjöfart med moderna fartyg
  • Flyg utnyttjas huvudsakligen för leverans av kritiska komponenter i produktionskedjan etc.

Trafikslagen har synkroniserade tidtabeller och hög tillförlitlighet så att utlovade avgångar och ankomsttider hålls!

 

Därför nya spår

Nuläge.

Invånarantalet i Sverige ökar, dagens svenska samhälle baseras på ökade transporter av såväl människor som gods. Detta ställer hela tiden krav på ökande transportkapacitet. Den spårbundna trafiken har ökat samtidigt som underhållet av järnvägsnätet inte får de resurser som krävs för att upprätthålla en tillräckligt god standard för att garantera en störningsfri drift av järnvägsnätet. Idag har vi överskridit gränsen för antalet tågrörelser för att samtidigt kunna underhålla järnvägsnätet vilket resulterar i ständiga störningar med stora samhällskostnader som följd. Övervältring av gods till landsväg fortgår beroende på att det saknas utrymme på järnvägen utöver att det är svårt att hålla leveranstiderna.

 

Nya spår.

Det finns idag en politisk samsyn om att trafikslaget järnväg måste upprustas. Det finns utredningar som visar hur en upprustning av befintligt järnvägsnät skulle kunna genomföras inkl. smärre kompletteringar med nya spår. Tyvärr redovisas inte hela kostnaden för detta eftersom den då är högre än vad en ny Höghastighetsstambana är uppskattad till. Vidare saknas en trovärdig redovisning av hur denna upprustning, som kommer att pågå under flera decennier, kan genomföras utan att det under tiden blir ytterligare kapacitetinskränkningar och störningar i pågående trafik med påföljd att trafiken i ökad utsträckning överförs till landsväg (såväl gods som persontransporter). Detta är anledningen till att det måste byggas nya spår först, för att få ökad spårkapacitet och därmed kunna överföra transporter från landsväg till järnväg. Nya spår bör anläggas med ny teknik som har en potential att vidareutvecklas de närmsta 50 åren.

 

Pendling.

Det som avgör om arbetspendling är ett acceptabelt alternativ är inte det fysiska avståndet utan den tid som den förbrukar. 45 – 60 min uppfattas av de flesta som acceptabelt. Även längre tid kan accepteras om arbetet tillåter att delar av det kan och får utföras under pågående pendling. Att arbeta som pendlare på tåg finns det goda erfarenheter av sedan lång tid och är allmänt etablerat i arbetslivet. Det fysiska pendlingsavståndet är därför starkt förknippat med restiden och därmed fordonets hastighet. Höghastighetståget, med initial hastighet på 320 km/tim, utsträcker pendlingsmöjligheterna rejält för t ex Linköpings-, Jönköpings-/Boråsborna.

Att arbetspendla i en självstyrande bil kan synas vara attraktivt men minskar troligen det fysiska avståndet, eftersom snitthastigheten på resan snarare ökar än minskar pga den ökande mängden fordon på vägarna. Om fordonet är anropsstyrt så kan positiva samhällseffekten uppnås genom minskat behov av p-plats till kostnaden av ökad trafikvolym och därmed krav på utbyggnad av vägnätet. Det saknas idag erfarenheter av hur effektiv arbetsmiljön blir. Hastigheten på det allmänna vägnätet har snarare sänkts (från 130 km/tim till nu som max 120 km/tim) än höjts, så det är inte realistiskt att förvänta sig hastigheter upp mot 200 km/tim för självstyrande elbilar på allmän väg.

 

Godstransporter.

Ur miljö och effektivitetssynpunkt är sjöburna transporter att föredra. I dag sker schemalagda regelbundna transporter (flera gånger per vecka) med dels rorofartyg, containerfartyg och tankers längs våra svenska kuster med anlöp till ett antal tunga hamnar för avhämtning av järnmalm, järn och stål, papper och massa samt trävaror för att nämna några varuslag. Exempelvis har SCA egna fartyg. Många fartyg är unifeeders som hämtar gods i våra hamnar och levererar containers/gods till Hamburg, Amsterdam, Antwerpen samt olika engelska hamnar för omlastning till riktigt stora containerfartyg för leverans till avlägsna hamnar. Också färdiga produkter av högt värde skeppas ut via våra hamnar, inte minst bilar. På samma sätt sker import av produkter och råvaror. Helsingborg är exempelvis nordens största importhamn av frukt, betydligt större än Göteborg. Sverige har också stora transporter av crude oil till stora raffanläggningar i Norge och Bohuslän och från dessa unifeeders till andra svenska hamnar med färdiga produkter. Det här innebär att mycket gods som kommer in och går ut, gör det via flera hamnar i Bohuslän samt i Göteborg, Varberg, Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Ystad, Trelleborg, Karlshamn, Karlskrona, Oskarshamn, Norrköping, Oxelösund, Nynäshamn, Södertälje, Västerås, Köping, Stockholm, Kapellskär, Gävle, Iggesund, Sundsvall, Östrand, Örnsköldsvik, Husum, Härnösand, Obbola, Skellefteå, Piteå, Luleå och Karlsborg!

Till/från hamnarna och speciellt in i landet (t ex Göteborgs hamn ó Torsvik) bör tran-sporterna gå på järnväg och inte övervältras på landsväg.

Ett framtida landsvägsalternativ baserat på elektrifierade självstyrande landsvägståg (flera lastbilar i tät följd) på egna filer känns inte särskilt realistiskt. Lobby från Scania/Volvo lastvagnar? Kostnadsuppskattning för att elektrifiera samt utökas med två ytterligare filer på E4:an resp. RV 40 saknas liksom dimensionering av väg-/gatunätet i ändpunkterna.

 

Befolkningsstruktur.

Kompetensförsörjning: Näringslivet liksom de offentliga verksamheterna är beroende av tillgång till olika typer av specialistkompetens. Enda möjligheten till rekrytering är i många fall att acceptera långpendling och distansarbete. Ju snabbare förbindelserna är desto större blir kretsen som tackar ja till jobberbjudandet och trivs med det.

Att tillfälligt hyra in spetskompetens gynnas av att det finns snabba och goda kommunikationer.

Frihet att få vardagen att gå ihop: Allt fler personer värderar det egna befintliga boendet och den plats man valt, av olika skäl, allt högre. Med utgångspunkt från sitt boende så är man därför beredd att pendla om drömjobbet finns inom räckhåll. Med de restider som höghastighetsnätet erbjuder (320 km/tim alternativet) så kan man bo utefter hela sträckningarna och arbeta inom ett geografiskt område avgränsat av Stockholm/Göteborg/Malmö och ändå ha kvar det goda hemlivet.

Studiemöjligheterna vidgas genom tillgången till snabba kommunikationer.

Sjukvården utvecklas i riktning mot att den alltmer utförs lokalt medan specialistvården koncentreras till allt färre ställen. Att därför kunna ta sig snabbt till Lund, Uppsala, Göteborg etc. är ytterst värdefullt för såväl den drabbade som dennes anhöriga.

 

Liberalerna i Jönköping
Fysiska teamet
Rune Hultkvist