Skolans avgörande betydelse

Dilba Zandi skriver förtjänstfullt om skolans betydelse, i avseende hur vi ska få stopp på våldet bland unga (JP 20211229). Hon avslutar sin debattartikel med att ”utmana politikerna i Jönköpings kommun att göra vad som krävs …”

Jag antar gärna den utmaningen och för gärna en diskussion om skolans avgörande betydelse för hur vi förhindrar att unga människor hamnar fel. Skolans betydelse kan inte nog värderas.

Först vill jag konstatera att det generellt sett inte är ungdomar som gått ut grundskolan med behörighet att studera på gymnasiet, som väljer en kriminell bana. Det är inte heller unga som studerar på gymnasiet och som tar sin studentexamen som ansluter sig till kriminella grupper. Därför är en bra skola där elever blir behöriga till gymnasiestudier och där elever tar sin studentexamen, den viktigaste förebyggande insatsen mot det våld som vi sett eskalera på vissa orter.

Den politiska debatten om unga och kriminalitet borde i större utsträckning än vad som sker handla om skolans centrala roll för såväl enskilda individer, som för samhällsutvecklingen. Därom är vi ense.

De resurser man nu satsar på repressiva åtgärder borde balanseras med resurser till skolan.

Att Jönköping inte finns med på listan över kommuner med särskilt utsatta områden kanske i detta sammanhang ska ses som ett tecken på att vår kommun, trots allt, har en bra skola. Och jag skriver trots allt, därför att vi har stora utmaningar även i våra skolor.

Vad gör vi då från politiskt håll i Jönköpings kommun för att skolan ska vara en plats där ungdomar får förutsättningar att växa och utvecklas positivt? Nämner här några av de särskilda insatser som just nu aktualiseras.

• Ett aktivt rekryteringsarbete för att anställa fler behöriga lärare och att ge vidareutbildning och fortbildning till befintliga lärare. Målet är att vi inte ska ha obehöriga lärare.
• Ett fokus på barns och elevers språkutveckling. Just nu anställer vi särskilda språkpedagoer som ska arbeta i både förskola och grundskolans tidiga åldrar. Klarar eleverna språket klarar de också att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.
• Under 2022 återstartar vi den resursskola som lades ner för ett antal år sedan. Där ska elever med stora stödbehov få sin undervisning.
• För att minska frånvaron i skolan och för att minska lärarnas arbete med frånvarande elever anställer vi särskilda skolsocionomer. Dessa ska bland annat avlasta lärarna med föräldrakontakter.
• Skolans fysiska lärmiljö ska inte underskattas. Vår kommun har skollokaler med stora brister, som försvårar den pedagogiska verksamheten. Under de kommande åren investerar vår kommun på rekordnivåer för att bygga oss ur dessa brister.
• Vi avsätter resurser för fortbildning av lärare i ett särskilt professionsprogram. Satsningen har bland annat lett till ett ökat antal behöriga speciallärare och specialpedagoger.

Skolan och dess lärare är navet i samhällsutvecklingen. Om skolan klarar att ge fler unga möjligheter att fullfölja sin utbildning, minskar också risken att fler unga hamnar i den ”kriminella fällan”.

Stig-Arne Tengmer (L)

Vice ordförande i Barn och Utbildningsnämnden