Höghastighetståget skyndar!

Nyligen redovisade tre erfarna professorer från KTH en rad övertygande argument varför höghastighetsjärnvägar behöver byggas i Sverige nu.

Politik är att välja! Det uttrycket är i högsta grad relevant när det gäller satsningen på höghastighetståg. Med ett landsmötesbeslut i ryggen, där det öppnades för alternativa finansieringsformer av stora infrastrukturprojekt, har nu Liberalerna ett enastående tillfälle att kliva in i arbetet med vårt kanske största och viktigaste infrastrukturprojekt detta sekel. Detta bör ske inför de överläggningar den nuvarande regeringen aviserat kommer att ske under våren.

Nyligen redovisade tre erfarna professorer från KTH en rad övertygande argument varför höghastighetsjärnvägar behöver byggas i Sverige. Jag ska bara belysa några av deras argument.

Tåget blir konkurrenskraftigt både mot flyg och bil och kommer att ta betydande marknadsandelar från dessa transportslag. Detta är viktigt av många skäl, inte minst av miljömässiga och av kapacitetsskäl. Restiderna mellan ändstationerna (Stockholm, Göteborg, Malmö) har uppmärksammats mycket men en stor del av nyttan kommer att ligga i resandet till och från de mellanliggande stationerna. För att maximera nyttan är det också viktigt att hastigheten blir 320 km/tim som en målstandard.

De tre professorerna framhåller också att de förväntar sig ett större resande och en högre samhällsekonomisk lönsamhet är vad de officiella siffrorna visat (Sverigeförhandlingen). Kostnaden bör också kunna hållas nere genom ett antal kostnadsdämpande åtgärder. Det är full realistiskt att kostnaderna kan komma att understiga 200 miljarder.

Finansieringen bör i huvudsak ske genom lån som betalas av när nyttorna materialiseras kombinerat med ett tillskott från den löpande statsbudgeten. Tillskottet från den löpande statsbudgeten bör vara en begränsad andel för att inte riskera en undanträngning av andra angelägna satsningar.

Det finns också en stark uppslutning kring byggnationen av HH-järnvägarna. Västsvenska handelskammaren, Region Västra Götaland, Region Jönköpings Län och Östergötland förespråkar en snar sammanhållen byggnation. Hos samtliga dessa aktörer vidgas synsättet från ett snävt Stockholmsperspektiv till ett nationellt och regionalt samhällsnyttigt perspektiv.

En fråga som inte belysts i utredningsarbetet med HH-järnvägarna är samhällskostnaden för att avstå byggnationen. Detta är naturligtvis mycket svårt att beräkna men borde ändå göras. Vi kan på goda grunder antaga att kostnaden är mycket hög, kanske högre än kostnaden för byggnationen.

Slutligen: Liberalerna på nationell nivå har nu ett utmärkt tillfälle att välja att bli aktiva istället för som hittills passiva i arbetet med HH-tågen. Det vore oklokt att inte ta detta tillfället i akt.

 

Per Hansson

Regionfullmäktigeledamot i region Jönköpings län
och 1:e vice ordf i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö.