Det handlar om patientsäkerhet
”Det råder enighet mellan regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, läkarna, farmacevterna samt patient- och pensionärsorganisationerna om nödvändigheten att införa en nationell läkemedelslista med möjlighet till koppling till vissa journaluppgifter och det utan dröjsmål”, skriver Barbro Westerholm.
År 2005 fick Sverige en lag om ett individbaserat läkemedelsregister mycket tack vare pensionärs- och patientorganisationernas krav om ett sådant för att öka säkerheten i läkemedelsanvändningen.
Genom det har vi kunnat göra kvalitetsjämförelser över läkemedelsförskrivningen i Sverige och vi har fått helt nya möjligheter att studera om läkemedel används rationellt.
Men det behövs en komplettering med ordinationsorsak, uppgifter om läkemedel ordinerade på sjukhus och om de uthämtats eller inte. Det behövs också möjlighet för patienter och förskrivare att få samlad information om vad som ordinerats och varför. Idag varierar förutsättningarna för åtkomst till denna information.
Det råder enighet mellan regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, läkarna, farmacevterna samt patient- och pensionärsorganisationerna om nödvändigheten att införa en nationell läkemedelslista med möjlighet till koppling till vissa journaluppgifter och det utan dröjsmål.
Genom en sådan nationell läkemedelslista kan man få en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Den möjliggör också bättre uppföljning av läkemedels nytta och risker.
Regeringen har utformat ett förslag till en sådan lista (Ds 2016:44) kallad Nationell ordinationsdatabas (NOD). Den var tänkt att vara underlag för en proposition till riksdagen.
Förslaget har utformats så att behovet av det integritetsskydd som patienten har behov av kan tillgodoses.
När det började glunkas om att en proposition inte var på väg ställde jag fråga till regeringen om vad den gör för att en nationell läkemedelslista ska komma på plats utan dröjsmål. Det handlar ju om patientsäkerhet.
Svaret har kommit. Skälet till dröjsmålet är Datainspektionens kritik mot det förslag som presenterats. Under framtagningen av promemorian har Datainspektionens tidigare remissyttranden i ärendet beaktats och så långt möjligt även dataskyddsförordningen men en mer grundläggande analys utifrån förordningen har ännu inte gjorts.
Anledningen är att den pågående Socialdataskyddsutredningen inte kommer med sin redogörelse förrän 31 augusti 2017.
Socialdataskyddsutredningen är föranledd av att EU våren 2016 beslöt om en ny förordning om generell reglering för personuppgiftsbehandling inom unionen.
Den bygger på ett direktiv från 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet har i Sverige omsatts i personuppgiftslagen 1998:204 (PUL).
PUL är samtidigt subsidiär vilket innebär att lagens bestämmelser inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning.
Det här är alltså fråga om en komplicerad lagstiftning till skydd för den enskildes integritet men den krockar samtidigt med insatser för att höja patientsäkerheten.
Så nu bereds frågan vidare inom Regeringskansliet. Som ett led i detta arbete kommer förslaget under hösten att genomlysas utifrån dataskyddsförordningens bestämmelser, med stöd av Socialdataskyddsutredningens bedömningar.
Under tiden får vi leva med de patientsäkerhetsproblem dröjsmålet orsakar. Återigen ett exempel på när det bästa blir det godas fiende.
Barbro Westerholm (L)
Riksdagsledamot
Ett par exempel på Liberalerna i Jönköpings agerande för att få tillstånd ett nationellt läkemedelsregister finns på bifogade länkar:
