Cykelprogram för Jönköpings kommun
Remissvar
Sammanfattande synpunkter
Med hänsyn till kommande års demografiska förändringar, innebärande att andelen unga och äldre ökar i kommunen, kommer detta att innebära höga kostnader för investeringar och drift för att upprätthålla en god välfärd. Möjligheterna för att utveckla cyklingen kommer därmed att vara begränsade varför det gäller att allvarligt överväga lämplig prioriteringsordning.
Prioriteringsordning för investeringar inom cykelprogrammet föreslås enligt Liberalerna att vara: 1. Cykelstråk för arbetspendling, 2. Gröna cykelstråk. 3. Cykelstråk som binder samman orter på cykelavstånd med centrala stadsdelar.
Det fortsatta utvecklingsarbetet måste, för att programmets mål ska ha förutsättningar att uppnås, vara att bygga ett huvudcykelnät genom stadsdelarna och som binder ihop bandstaden med de centrala delarna. Alla andra satsningar kommer att ha föga effekt om inte denna väsentliga utgångspunkt finns på plats. Programmet konstaterar med rätta att viktiga cykelstråk inte är optimala eller uppfyller morgondagens krav på standard och säkerhet.
Det är väsentligt att programmets målsättningar beträffande drift och underhåll av cykelstråken uppfylls för att cykling ska vara ett attraktivt transportsätt.
Insatsområde 1. Ett tryggt och säkert cykelvägnät för alla.
Målet Ett tätt cykelvägnät behöver analyseras i relation till att kommunen i hög grad är en bandstad och i relation till kostnader för investering samt för drift och underhåll. Ett huvudstråk av hög standard med breda cykelbanor som tillåter snabbare elcyklar och mötestrafik samt med snabba insatser med vinterunderhåll är väsentligt viktigare än flera parallella smala cykelstråk. Från ett huvudstråk kan sedan tvärbanor utgå till viktiga målpunkter. Kravet på genhet får inte medföra att standarden på cykelstråken blir lägre.
Separeringen mellan olika trafikslag måste bli tydligare, inte enbart mellan gående och cyklister. Programmet betonar vikten av att korsningar mellan cykelstråk och biltrafik måste bli säkrare för cyklister. Cykelstråk anlagda längs huvudvägnätet medför ett stort antal korsningspunkter med åtföljande risker. Huvudstråken för cykling måste så långt möjligt hållas åtskilda från huvudvägnätet av trafiksäkerhetsskäl och för att cykling inte ska ske där luftkvaliteten är sämst. God belysning är väsentligt av trygghetsskäl och trafiksäkerhetsskäl vilket programmet anger.
Dragningen av cykelstråken i kommunen behöver självfallet utgå från viktiga målpunkter och resvaneundersökningar. Det gäller att skapa en helhet för cyklingen och att cykelstråken sätts in i ett sammanhang med andra trafikslag. Flera under senare år anlagda stråk har låg standard, lågt antal cyklande och är osammanhängande. För stort fokus på tätt cykelvägnät tenderar att medföra sådana allvarliga brister.
Insatsområde 2. Ett sammanhängande och gent cykelnät.
Det är väsentligt att stadsdelarna binds samman av huvudcykelstråk för snabba och gena transporter till och genom de centrala delarna. Om dessa stråk har annan dragning än kollektivtrafikstråk och huvudvägnätet ökar trafiksäkerheten. Det blir också färre korsningar då som behöver åtgärdas för att minimera stopp eller inbromsning för cyklister. Programmet anger med rätta att stråket Odengatan – Slottsbron – Brunnsgatan inte är optimalt.
Av kostnadsskäl bör arbetet med att anlägga cykelstråk som binder samman orter, som ligger på bekvämt cykelavstånd, med stadscentrum skjutas på framtiden. Det är viktigare att satsa på infartsparkeringar där bilister kan byta till cykling eller kollektivtrafik.
Det är som programmet anger väsentligt att arbeta bort olika typer av hinder och underlätta framkomlighet exempelvis genom detektering i signalstyrda korsningar och räcken (hålliwood). Det är också väsentligt att cykelbanor går på samma sida av gatan för att minimera överfarter för cyklister. Det är en allvarlig planeringsbrist att så är fallet på flera ställen i kommunen.
Gröna cykelstråk som binder samman grönområden och finns i grönområden är viktiga ur rekreationssynpunkt och ur turismsynpunkt. Det gäller dock att tydligt beakta separering för gående och belysning.
Insatsområde 3. Hög standard på cykelvägarna året runt.
Angivna mål inom detta område är väsentliga att uppfylla om kommunen ska vara en attraktiv cykelkommun. Behovet av tillsyn, inventering, löpande drift och underhåll är väl belysta i programmet. Föreslagna åtgärder vid vägarbeten som berör cykelbanor och åtgärder för att minska olycksrisken för cyklister är väl grundade.
Insatsområde 4. En stark cykelkultur.
Angivna mål utgör grunden för att cyklingen ska främjas och utvecklas. För att kampanjer ska vara framgångsrika måste de fysiska villkoren för cykling vara goda och inte behäftade med alla brister som finns för närvarande. Programmet anför att arbetet med barn och unga bör förbättras. Det gäller då att barn och unga har säkra skolvägar för gång och cykling utifrån närhetsprincipen för skolplacering. Då är det väsentligt att gång- och cykelstråk går genom bostadsområden och inte i kanten längs huvudvägnätet.
Åtgärder för att främja cykelturism är inte oväsentliga men även i detta fall räcker det inte med kartor, skyltning och kampanjer om den fysiska kvaliteten är medioker.
Insatsområde 5. God service för cyklisternas olika behov under resan.
Programmet betonar med rätta vikten av säkra cykelparkeringar med lämplig placering i förhållande till målpunkter. Det är också väsentligt att utveckla platser där man enkelt kan byta färdmedel, platser som också har service av olika slag för cyklar. Kombination med kollektivtrafiken torde kunna utvecklas genom att tillåta hopfällbara cyklar som tar litet utrymme.
Insatsområde 6. Ökad samverkan och samsyn.
Det har blivit en tendens i samhällsdebatten att när en viss fråga uppmärksammas ska en samordnare tillsättas. Frågan är om samordnarfunktionen är kontraproduktiv. Det gäller att kunna se flera perspektiv samtidigt för att kunna samordna olika trafikslag på ett optimalt sätt. Det gäller att beakta cykelprogram och kommunikationsstrategi tillsammans för att helheten ska fungera.
Hur går vi vidare?
Cykelprogrammet är ambitiöst och innehåller många goda mål och åtgärder för måluppfyllelse. Det finns ett beroendesamband mellan målen i de olika insatsområdena. För att uppnå önskade effekter är det väsentligt att genomföra åtgärderna i rätt ordning. Marknadsföring och liknande åtgärder kommer att ha föga effekt så länge som huvudcykelnätet inte är optimalt. Ett första steg i det fortsatta utvecklingsarbetet måste vara att bygga ett huvudcykelnät som binder samman stadsdelarna i vår bandstad med de centrala delarna och som har en standard som uppfyller morgondagens krav.
På uppdrag av liberalernas lokalförening i Jönköpings kommun
Jönköping 2016-10-24
Ingvar Åkerberg