Rådgivning kan spara miljoner i länet!
Ska regioner/landsting/staten betala ersättning till ett privat företag för utökad läkemedelsrådgivning? Svaret är nej. Istället bör eHälsomyndigheten, SKL och regeringen göra ett omtag för att medverka till att digitaliseringen inom sjukvården och socialtjänsten moderniseras, görs för personalen maximalt användarvänlig och för patienterna helt säker.
Svar på Anna Skarphs debattartikel den 15 november med rubrik Apotekspolitik. Rådgivning kan spara miljoner i länet.
Anna Skarph, apotekare och chef för affärsutveckling recept inom Kronans Apotek vill att apoteken ska få betalt för att man ger kunderna råd i samband med inköp/uthämtning av läkemedel. AS hänvisar bl a till att felaktig användning av läkemedel kostar samhället minst 10 miljarder per år och att kostnaden i Region Jönköping är drygt 300 miljoner. Tillkommer personligt lidande i samband med den felaktiga behandlingen.
Apoteket Kronan tänker nu för att förbättra rådgivningen anställa 15-talet farmaceuter med början i Gränna. AS har rätt i sak. Strukturen runt läkemedelsbehandling i hela landet är väldigt spretig. Ingen har fullständig kontroll över vilka läkemedel en patient ordineras, hämtar ut och använder eftersom det inte finns en gemensam nationell läkemedelslista för vården och apoteken.
Detta problem har varit känt under många år, men har med anledning av landstingens/regionernas självständighet, bristande samordning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och olika regeringars oförmåga till nödvändig styrning inte fått en patientsäker lösning.
Frågan är alltså om regioner/landsting/staten för att delvis förbättra läkemedelsbehandlingen ska betala ersättning till ett privat företag för utökad läkemedelsrådgivning? Svaret är nej.
Istället bör eHälsomyndigheten, SKL och regeringen göra ett omtag för att medverka till att digitaliseringen inom sjukvården och socialtjänsten moderniseras, görs för personalen maximalt användarvänlig och för patienterna helt säker.
Inom Region Jönköping har läkemedelsprojektet ”Optimerad läkemedelsbehandling i ordinärt och särskilt boende” nyligen avslutats. Projektledare Sara Wulff skriver i tidningen Förskrivaren: ”En särskilt uppskattad del i projektet har varit de sju apotekare som funnits tillgängliga för både hemsjukvården och vårdcentralerna. Apotekarna har bland annat gått igenom tusentals läkemedelslistor, tagit fram rutiner och riktlinjer, bistått vid insättning av Apodos och hållit utbildningar och förevisningar av olika hjälpmedel för läkemedelshantering”.
Projekt med detta och liknande upplägg medverkar självklart till en förbättrad och mer individanpassad läkemedelsbehandling med så låg risk som möjligt.
I samband med den Nationella e-hälsodagen den 9 november lovade sjukvårdsminister Gabriel Wikström att det innan jul ska finnas en plan för framtagandet av en gemensam läkemedelslista. Vi är många som hoppas att detta löfte inte bara ingår i en vision utan kommer att förverkligas under 2017!
Under tiden fram till att detta oerhört viktiga gemensamma IT-stöd kan användas i hela landet bör våra självständiga regioner / landsting fortsätta med att förbättra läkemedelsbehandlingen / hanteringen. Äldre med många mediciner är en utsatt grupp som speciellt måste uppmärksammas. Varken barn, unga, patienter ”mitt i livet” eller äldre ska behöva läggas in på sjukhus på grund av felaktiga, för många eller olämpliga mediciner!
Apoteken förväntas, som ett konkurrensmedel, fortsätta med sin kundanpassade rådgivning utan att skicka fakturan till regioner eller landsting!
2016-11-22
Dag Jonasson
Nätverket Liberala Seniorer
