Vision Jönköping 2030

Vision Jönköping 2030 – REMISSVAR

Trots ett gediget förarbete identifieras få nya utmaningar, egentligen enbart digitalisering och demografiska förändringar. En vision ska ge en önskvärd målbild och därmed inte innehålla processformuleringar som fortsatt satsning. Vad som ska känneteckna Jönköping 2030 beskrivs på sedvanligt sätt och bidrar föga till att formulera en vision som kan vara drivande för kommunens utveckling. Begrepp som attraktivitet behöver brytas ner och tydliggöras.

Sammanfattning

Trots ett gediget förarbete identifieras få nya utmaningar, egentligen enbart digitalisering och demografiska förändringar. En vision ska ge en önskvärd målbild och därmed inte innehålla processformuleringar som fortsatt satsning. Vad som ska känneteckna Jönköping 2030 beskrivs på sedvanligt sätt och bidrar föga till att formulera en vision som kan vara drivande för kommunens utveckling. Begrepp som attraktivitet behöver brytas ner och tydliggöras.

Målområdena är väl valda men innehållet behöver bearbetas. Bakgrunder som tecknas innehåller faktafel och företeelser som beskrivs övervärderas. Lokal infrastruktur anges som navbildande medan kulturaktiviteter nedvärderas som lokala. Utbildningskedjan ska ge framåtanda men visionen förblir traditionell. Hållbarhetsaspekterna framhålls övergripande men behöver brytas ner och förtydligas i målområdena.

Jönköping 2030

Utgångspunkter för visionen som att visa på riktning, förutsättningar och mål är väl valda. Att ta vara på kommunens egenskaper och potential är bra men frågan måste också ställas om detta räcker eller om nya element behöver tillföras. Målbilden av Jönköping 2030 att vara en attraktiv och öppen kommun innehåller begrepp som behöver tydliggöras i högre grad än vad konkretiseringen genom målområdena förmår att göra. Hållbarhetsperspektivet torde vara grundläggande men fördjupas föga i målområdena. Med dylika otydligheter blir det svårt att bryta ner visionen till strategiska mål. Frågan kan också ställas om en 12-årsperiod är en lite för kort period för en vision.

Södra Sveriges nav

Texten bör ha fokus på södra Sverige inklusive den egna regionen och inte övermodigt tala om logistiskt nav i norra Europa. Lättillgänglig kollektivtrafik bör gälla såväl södra Sverige som inom regionen. Frågan är om kvaliteten på kommunens interna infrastruktur, t ex cykelstråk, hör hemma i detta avsnitt. Formuleringen kan tolkas som väl utbyggda regionala cykelstråk.

Det är positivt att visionen lyfter fram Jönköping som ett nav för sport och friluftsliv. I detta sammanhang saknas en vision om Jönköping som ett nav för olika kulturyttringar för att kunna bidra till attraktivitet. Kulturen nedgraderas som en lokal fråga. Besöksnäringen antyds inledningsvis men borde framhållas tydligare.

Bakgrund: Jönköping är inte Sveriges äldsta stad men har det äldsta bevarade privilegiebrevet. Visingsö som hemvist för kungamakten torde vara av underordnad betydelse. Viktiga steg för Jönköpings utveckling som nav under 1600-talet är etablering av Göta Hovrätt och residensstad för länet. Industrialiseringen under 1800-talet hade stor betydelse för stadens utveckling och runt sekelskiftet etablerades två regementen i staden. Av betydelse ur ett navperspektiv under 1900-talet är etablering av högskola, statliga verk och mässverksamhet.

Ovanstående bakgrundsbeskrivning visar vad som bidragit till att utveckla Jönköping stegvis som ett viktigt nav. Målområdet anger egentligen enbart hur nuvarande navperspektiv kan förstärkas men gör inget försök att identifiera nya möjligheter. Tendenser i tiden är digitalisering och hållbar utveckling. Frågan är i vad mån Jönköping skulle kunna bli ett nav eller föredöme i dessa avseenden.

En kommun med framåtanda

Avsnittet framhåller främst digitalisering, bildning och företagsamhet som signum för framåtanda. En kommun med framåtanda bör verka för och tydliggöra vad en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt, energimässigt och socialt innebär och ha en vision för detta. Fortsatta satsningar inom hela utbildningskedjan är ett för vagt begrepp som inte visar en målbild utan snarare en processinriktning. Utbildningsfrågan behöver förtydligas i en vision för att påvisa vilken framåtanda som avses, t ex kontinuerlig professionsutbildning och ledarskapsutbildning samt tillgängligt lärande vilket innebär att alla får det stöd som behövs för framgångsrika studier.

Bakgrund: Stadsbyggnadsvisionen är i ett inledningsskede att förverkligas. I varje fall övergångsvis är effekten att merparten av nya bostäder tillkommer i den centrala delen av kommunen medan nya arbetsplatser främst förläggs till nya verksamhetsområden i ytterområden eller omfördelas inom den centrala delen. Detta rimmar föga med hållbar utveckling då trafikarbetet mellan bostad och arbetsplats härigenom ökar.

Gemenskap, trygghet och öppenhet

Det är bra att civilsamhällets betydelse lyfts fram. Att Jönköping ska vara en attraktiv plats som är väl rustad för demografiska utmaningar är en för oprecis vision för Jönköpings utveckling. I detta avsnitt bör det finnas en vision som främjar integration och motverkar segregering och gentrifiering.

Bakgrund: Det är magert om enbart klockringningen 1 maj 2014 ska stå som ett uttryck för civilsamhällets styrka i Jönköping.

Stadsbyggnadens fortsatta utveckling ger villkoren för hur detta målområde ska kunna förverkligas. Öppna mötesplatser är inte ett tillräckligt villkor för att skapa gemenskap.

Blandad bebyggelse med gemenskapsutrymmen och aktivitetsytor utformade så att anonymitet inte främjas är väsentligt för att ge goda villkor för allsidig socioekonomisk sammansättning. Utanförskapsområden behöver omvandlas och utvecklas med syfte att motverka segregering, anonymitet och otrygghet för att uppnå målområdets vision.

En vision behöver formulera hur den fysiska miljön ska vara utformad för att främja målområdet. Visionen behöver också ge en målbild av hur sociala insatser ska främjas och hur avarter motverkas.

Där stad och landsbygd möts

Visionen för Jönköpings landsbygder är väl beskriven. För de stora tätorterna bör principen om Den goda staden vara utgångspunkt. Det gäller att inte enbart bygga bostäder utan att bygga ett fungerande samhälle med flera noder eller stadskärnor med såväl kommersiell som offentlig service. Infrastrukturens betydelse för att stad och landsbygd ska mötas bör framhållas.

Myllrande stadskärnor, god arkitektur och attraktiva bostäder som främsta uttryck begränsar målområdets vision. Ett samhällsbygge innehåller också offentlig service som integreras i stadsdelen eller kommundelen för att ge likvärda villkor för landsbygd och tätort samt ge närhet för att trafikarbetet inte ska öka.

Målområdet bör även ha en vision för hur landskapet med åkermark, naturområden och rekreationsområden ska värnas och vårdas.

Jönköping 2017-11-20

För Liberalerna i Jönköpings kommun
Ingvar Åkerberg